Årets första kommunfullmäktige fick ett annat slut än den styrande majoriteten hade planerat. Förslaget att avskaffa lagen om valfrihetssystem, LOV, inom hemtjänsten samlade en majoritet för att avgöras direkt – men skickades ändå tillbaka genom en minoritetsåterremiss.

Det betyder att fullmäktige den 26 januari varken avskaffade LOV eller beslutade om den framtida modellen för privata utförare. Först skulle kommunen komplettera underlaget med en analys av hur förändringen påverkar omsorgstagare som valt en privat utförare och de företag som har avtal med kommunen.

Fullmäktige godkände samtidigt en investering på 80 miljoner kronor i elnät, landström och laddinfrastruktur i Pampushamnen. Ett nytt gemensamt planeringsdokument för Norrköping och Linköping antogs, flera investeringsprojekt slutredovisades och kommunrevisionen redovisade allvarlig kritik mot delar av kommunens krisberedskap.

Om den här sammanfattningen

Artikeln har tagits fram med hjälp av AI, som har använts för att analysera och sammanfatta mötets webbsändning, automatiska transkribering och offentliga handlingar. Texten har därefter granskats och redigerats före publicering.

AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel, särskilt i namn, siffror och politiska yrkanden. Sakfel rättas öppet.

Mötet på en minut

Kommunfullmäktige beslutade bland annat att:

• återremittera förslaget att avskaffa LOV inom hemtjänsten för att få en kompletterande konsekvensanalys,

• godkänna en investering på 80 miljoner kronor i internt elnät, landström för fartyg och laddinfrastruktur i Pampushamnen,

• anta gemensamma principer för Norrköpings och Linköpings långsiktiga fysiska planering,

• ta bort den fasta förteckning som styrt vilka evenemang Upplev Norrköping AB ansvarar för,

• notera revisionens granskning, där delar av kommunens krisberedskap bedömdes ha betydande brister,

• godkänna slutredovisningar av ett stort antal kommunala investeringsprojekt,

• fastställa nya eller utökade kommunala verksamhetsområden för vatten, avlopp och dagvatten,

• avslå Vänsterpartiets motion om att höja ersättningen för mat utöver huvudmåltiderna på äldreboenden,

• bordlägga Vänsterpartiets motion om stärkt mellanvård för svårt sjuka äldre till den 30 mars,

• avskriva en äldre moderat motion om förskolornas och fritidshemmens öppettider utan någon ny prövning i sak.

Den tydligaste politiska skiljelinjen handlade om hur hemtjänsten ska organiseras. Styret och flera andra partier ville fatta principbeslutet att lämna LOV och därefter utforma en ny modell, medan Moderaterna och Sverigedemokraterna ansåg att konsekvenserna och alternativet först behövde klarläggas.

Vill du följa vad som händer efter klubban?

Prenumerera kostnadsfritt på Efter klubban och få kommande sammanfattningar av Norrköpings kommunpolitik direkt i din inkorg.

Prenumerera nu

LOV-beslutet skickades tillbaka efter votering

Kommunfullmäktige skulle ta ställning till att upphäva det beslut från 2016 som gjorde det möjligt att använda lagen om valfrihetssystem, LOV, inom Norrköpings hemtjänst.

Med LOV kan privata företag som uppfyller kommunens villkor ansluta sig till systemet. Den som beviljas hemtjänst kan sedan välja mellan kommunen och godkända privata utförare.

Den styrande Kvartettens politiska program anger att LOV ska ersättas av upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Tanken är då att kommunen upphandlar ett bestämt antal utförare och genom avtalen får större möjlighet att styra bland annat geografisk täckning, kvalitet och villkor.

Det förslag som låg på fullmäktiges bord innehöll däremot bara ett formellt beslut om att upphäva LOV. Någon färdig upphandlingsmodell, detaljerad tidplan eller bestämmelse om hur omsorgstagarnas val skulle fungera efter förändringen fanns inte med.

Moderaterna krävde en konsekvensanalys

Patrik Palm (M), med instämmande av Roger Eklund-Åkesson (M), yrkade att ärendet skulle återremitteras.

Moderaterna ville att kommunen först skulle redovisa hur ett avskaffande av LOV påverkar:

• personer som har valt en privat hemtjänstutförare,

• de företag som i dag verkar inom LOV,

• möjligheten för befintliga avtal att fortsätta gälla,

• övergången mellan det nuvarande och det framtida systemet.

Om återremissen hade fallit ville Moderaterna i andra hand avslå förslaget.

Partiet hade dessutom ett tredje alternativ. Om fullmäktige ändå avskaffade LOV ville Moderaterna besluta att hemtjänsten skulle upphandlas enligt LOU, att alla omsorgstagare skulle få göra ett aktivt val, att kommunens verksamhet och privata utförare skulle verka på samma villkor och att ett nytt system skulle finnas på plats när de nuvarande avtalen löper ut.

Sverigedemokraterna stödde återremissen. Partiet ville annars avslå förslaget och i stället utreda hur vård och omsorg kan samordnas under hela dygnet oavsett utförare. Utredningen skulle enligt partiets yrkande även granska alternativ till upphandling.

En majoritet ville besluta direkt – men ärendet återremitterades ändå

Andreas Bohlin (S) yrkade, med stöd av företrädare för Centerpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet, bifall till kommunstyrelsens förslag.

Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna motsatte sig återremissen.

Vid voteringen röstade 47 ledamöter för att avgöra ärendet samma dag och 36 för återremiss. Ingen avstod och två ledamöter var frånvarande.

Voteringsbilagan visar en tydlig partidelning. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för ett omedelbart avgörande. Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade för återremiss.

Trots att 47 var fler än 36 återremitterades ärendet. Kommunallagen ger en minoritet på minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna rätt att få ett ärende återremitterat en gång. De 36 rösterna var därför tillräckliga.

Vad beslutades inte?

Fullmäktige beslutade den 26 januari inte:

• att avskaffa LOV,

• hur många privata utförare som ska finnas i framtiden,

• om alla omsorgstagare ska kunna välja mellan flera utförare,

• vilka geografiska områden en upphandling ska omfatta,

• när nuvarande avtal ska upphöra,

• vad övergången kommer att kosta,

• vilken andel av hemtjänsten som ska drivas av kommunen.

Vård- och omsorgsnämnden fick i stället tillbaka ärendet för att komplettera konsekvensanalysen. Underlaget angav redan före återremissen att olika ekonomiska scenarier för framtida upphandlingsmodeller behövde tas fram och att förändringen skulle rymmas inom nämndens befintliga budget.

För omsorgstagarna innebar januaribeslutet därför ingen omedelbar förändring. Det befintliga LOV-systemet fortsatte att gälla i väntan på ett nytt fullmäktigebeslut.

Senare uppföljning: Ärendet återkom till kommunfullmäktige den 30 mars. Det slutliga beslutet och den nya debatten behandlas i artikeln Nästan åtta timmar: LOV avskaffades.

Den stora politiska konflikten: beslut om riktningen eller en färdig modell först?

Flera partier var överens om att dagens hemtjänst har problem. Konflikten handlade mer om när fullmäktige kunde fatta beslut och hur mycket som måste vara färdigutrett först.

Företrädare för styret argumenterade för att LOV inte hade gett den konkurrens, kvalitet eller bredd av utförare som förväntades när systemet infördes. De beskrev svårigheter med planering, styrning och förändringar av arbetssätt och menade att en LOU-upphandling kan ge kommunen bättre kontroll.

Centerpartiet och Kristdemokraterna, som i grunden betonade värdet av privata alternativ och valfrihet, argumenterade för att privata utförare även fortsättningsvis ska finnas. Deras slutsats var att LOU kan ge mer hållbara villkor än det nuvarande systemet.

Socialdemokraterna framhöll att den nya modellen behöver tas fram i dialog med omsorgstagare, utförare och samtliga partier för att kunna överleva framtida maktskiften. Enligt det synsättet behövde fullmäktige först ange riktningen genom att lämna LOV, medan detaljerna skulle arbetas fram därefter.

Moderaterna invände att just denna uppdelning gjorde beslutet otydligt. Partiet befarade ett glapp där LOV avskaffas utan att ett nytt system är färdigt, vilket skulle kunna skapa osäkerhet för både omsorgstagare och företag. Partiet ville också säkra rätten till ett aktivt val och likvärdiga villkor mellan kommunen och privata aktörer.

Sverigedemokraterna hänvisade till utredningens egna resonemang om att LOU kan missgynna mindre, lokala företag, minska valfriheten och öka administrationen. Partiet menade dessutom att flera problem i hemtjänsten – exempelvis samordningen mellan olika insatser – inte automatiskt löses genom att byta upphandlingsform.

Vänsterpartiet stödde att LOV skulle avskaffas. Partiets inställning till den exakta framtida LOU-modellen var däremot inte något som fullmäktige fattade beslut om vid detta möte.

Den verkliga skiljelinjen var därför inte enbart kommunal mot privat hemtjänst. Den handlade också om politisk styrning, valfrihet, kontroll och hur stora osäkerheter som kan accepteras när ett principbeslut fattas.

80 miljoner till elektrifiering av Pampushamnen

Kommunfullmäktige godkände ett investeringsanslag på 80 miljoner kronor till Norrköpings kommuns hamnanläggning.

Pengarna ska användas till:

• ett utbyggt internt elnät,

• en anläggning för landström till fartyg, så kallad Onshore Power Supply,

• förberedelser för laddplatser och annan laddinfrastruktur i Pampushamnen.

Landström gör det möjligt för fartyg att stänga av sina motorer när de ligger vid kaj och i stället använda el från land. Det kan minska utsläpp, buller och bränsleförbrukning i hamnområdet.

Investeringen är också kopplad till kommande krav. Underlaget anger att hamnen behöver kunna erbjuda landström senast 2030 och att elektrifieringen är en del av både tillståndsvillkor och långsiktig konkurrenskraft.

EU-bidrag på 21 miljoner var inte säkrat

Kommunen och Norrköpings Hamn AB hade ansökt om EU-finansiering motsvarande 30 procent av den beräknade entreprenadkostnaden på 70 miljoner kronor. Ett beviljat bidrag skulle ge kommunen omkring 21 miljoner kronor.

EU-beslutet väntades i slutet av februari 2026. Underlaget gjorde samtidigt klart att investeringen skulle genomföras även om bidraget inte beviljades.

Det beslutade anslaget är alltså 80 miljoner kronor, inte 59 miljoner. Den lägre nettokostnaden uppstår bara om hela det sökta bidraget betalas ut.

Norrköpings Hamn AB ska genom nyttjanderättsavgiften täcka kommunens kapitalkostnad. Med 30 års avskrivning och en ränta på 2,4 procent beräknades den årliga kostnaden till cirka 3,4 miljoner kronor.

Det innebär att kommunen äger och finansierar investeringen, medan hamnbolaget enligt modellen betalar de löpande kapitalutgifterna genom sin avgift.

Norrköping och Linköping antog en gemensam planeringsinriktning

Fullmäktige antog dokumentet Gemensamma principer och prioriteringar i fysisk planering – för konkurrenskraftig utveckling i Linköping och Norrköping.

Dokumentet ersätter den gemensamma översiktsplan som antogs 2010. Beslutet gällde under förutsättning att Linköpings kommunfullmäktige fattade ett likalydande beslut.

Inriktningen sträcker sig mot 2050 och bygger på visionen om Norrköping och Linköping som en sammanhängande och livsvänlig stadsduo. Bland prioriteringarna finns:

• utveckling av städernas centrala delar,

• starkare orter och knutpunkter,

• bostäder och verksamheter längs viktiga kommunikationsstråk,

• förbättrade förbindelser mellan kommunerna,

• samordnad mark- och infrastrukturplanering.

Dokumentet innebär inte att enskilda bostadsområden, vägar eller byggprojekt automatiskt har fått klartecken. Det är ett övergripande vägledande dokument som ska användas i framtida översiktsplaner, detaljplaner, infrastruktursatsningar och dialoger med staten och regionen.

Flygplatser och samråd blev konfliktfrågor

Tobias Holmberg (V) ville stryka formuleringar om att flygplatserna i Norrköping och Linköping är viktiga för internationell tillgänglighet och fortsatt ska ges möjlighet att erbjuda person- och godstrafik.

Vänsterpartiet argumenterade för att framtida internationella resor i större utsträckning bör knytas till järnvägsförbindelser mot exempelvis Arlanda och Kastrup. Partiets ändringsförslag avslogs och samtliga närvarande vänsterpartister reserverade sig.

Miljöpartiet ville återremittera hela dokumentet. Partiet ansåg att det behövdes en bredare samrådsremiss och kritiserade att samhällsplaneringsnämnden inte hade behandlat förslaget som politiskt fackorgan.

Återremissen avslogs. Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna hörde till de partier som uttryckligen yrkade bifall till det liggande förslaget.

Beslutsunderlaget angav inga direkta ekonomiska konsekvenser. Den möjliga ekonomiska nyttan ligger i stället i att kommunerna kan samordna prioriteringar och använda mark, infrastruktur och offentliga resurser mer effektivt.

Revisionen såg allvarliga brister i krisberedskapen

Kommunrevisionen presenterade två granskningar. Fullmäktige noterade informationen men fattade inget nytt åtgärdsbeslut vid mötet.

Kultur- och fritidsnämnden behöver mäta resultat bättre

Den grundläggande granskningen av kultur- och fritidsnämnden var överlag relativt positiv. Revisionen bedömde bland annat att nämndens ekonomistyrning och interna kontroll i huvudsak fungerade.

Kritiken gällde framför allt mål och uppföljning. Nämndens rapportering beskrev enligt revisionen ofta vilka aktiviteter som genomförts, men gjorde det svårare att bedöma vilka faktiska resultat eller effekter verksamheten hade uppnått.

Revisionen rekommenderade därför tydligare mått och analyser, så att nämnden kan avgöra om insatserna faktiskt leder mot fullmäktiges mål.

Krisberedskapen bedömdes bara delvis vara ändamålsenlig

Den fördjupade granskningen av kommunens krisberedskap innehöll betydligt allvarligare kritik.

Revisionens samlade bedömning var att krisberedskapen bara delvis var sammanhållen och ändamålsenlig. Bland iakttagelserna fanns:

• att kommunens organisation för krisledningsnämnden enligt revisionen inte var förenlig med lagens krav,

• att det saknades en tydlig central funktion med ett samlat ansvar för planering och samordning,

• att kontaktvägar mellan nämnder och kommunala bolag inte alltid var dokumenterade,

• att gemensamma övningar genomfördes i för liten omfattning,

• att kontinuitetsplaneringen hade luckor,

• att kommunen saknade en dokumenterad övergripande riktlinje för cybersäkerhet,

• att skyddet av samhällsviktig infrastruktur hade så allvarliga brister att revisionen inom det granskade området inte bedömde arbetet som ändamålsenligt.

Revisionen bedömde däremot kommunens arbete med livsmedelsförsörjning som mer utvecklat, även om det fanns delar som behövde kompletteras.

Fullmäktige tog endast emot informationen. Det fattades inget beslut om tidsplan, finansiering eller ansvar för att åtgärda bristerna. Det gör kommande svar från kommunstyrelsen och framtida revisionsuppföljningar särskilt viktiga.

Upplev Norrköping får en friare ansvarsfördelning

När Upplev Norrköping AB startades 2024 beslutade fullmäktige genom en särskild förteckning vilka verksamheter och evenemang som skulle flyttas från kommunen till bolaget.

Fullmäktige beslutade nu att upphäva den fasta evenemangslistan.

Bakgrunden är att kommunen har organiserats om och bildat Tillväxt- och utvecklingskontoret. Upplev Norrköping och kommunen bedömde gemensamt att vissa kommuninterna evenemang bör återföras till den kommunala organisationen från 2026.

Beslutet innebär inte att Upplev Norrköping avvecklas eller att alla evenemang flyttas tillbaka. Det tar bort den gamla, detaljerade låsningen och gör det möjligt att fördela ansvaret på nytt.

Handlingarna anger däremot inte:

• exakt vilka evenemang som ska flyttas,

• hur många tjänster som berörs,

• hur stora ekonomiska resurser som ska överföras,

• hur bolagets budgeterade resultat påverkas.

Underlaget konstaterar att förändringen kan påverka Upplev Norrköpings intäkter och kostnader under 2026 och att ytterligare beslut om resursfördelningen kan behövas.

Investeringsprojekt avslutades – stora överskott berodde delvis på inställda projekt

Kommunfullmäktige godkände flera slutredovisningar av investeringar i kommunens lokaler.

För löpande anpassningar av utbildningslokaler hade 85 miljoner kronor budgeterats. Slutkostnaden blev 84,28 miljoner, vilket var omkring 720 000 kronor under budget. Den beräknade kostnaden för avskrivningar och ränta under det första året uppgick till cirka 5,54 miljoner kronor.

För återställning efter innemiljöåtgärder hade 43 miljoner kronor budgeterats. Utfallet blev 41,18 miljoner, cirka 1,82 miljoner under budget. Första årets avskrivnings- och räntekostnad beräknades till cirka 2,71 miljoner kronor.

Reinvesteringarna för 2022 slutade däremot cirka 591 000 kronor över den samlade budgeten på 70 miljoner kronor.

109 miljoner under budget var inte en ren besparing

De projekt som slutredovisades under rubriken 2025 hade en sammanlagd budget på 664,5 miljoner kronor och ett redovisat utfall på cirka 555,1 miljoner. Skillnaden var därmed cirka 109,4 miljoner kronor.

Nästan hela skillnaden förklarades dock av att tre projekt med sammanlagt 106 miljoner kronor inte genomfördes enligt den ursprungliga planen:

• nybyggnationen av förskolan Pandan, 68 miljoner kronor,

• ombyggnaden av Bjärbyskolan till förskola, 32 miljoner kronor,

• digitala medicinskåp, 6 miljoner kronor.

Det är därför missvisande att beskriva hela avvikelsen som pengar som sparats genom billigare byggande.

Bland genomförda projekt fanns både under- och överskridanden. Exempelvis blev den nya skolan och idrottshallen i Smedby omkring fyra miljoner billigare än budget, medan bland annat Lilla De Geers skola, Bråvallahallen och Mathildagården blev dyrare.

Fullmäktige godkände även slutredovisningen av 30 äldre projekt från bland annat tidigare Norrevo och Norrköpings Spårvägar. Den samlade budgeten var 57,65 miljoner kronor och utfallet cirka 51,2 miljoner. Även där ingick projekt som hade avbrutits och lämnat tillbaka sina budgetmedel.

Motionerna i korthet

Förskolornas och fritidshemmens öppettider – avskrevs

En motion från Sophia Jarl (M) från 2019 handlade om att förskolornas och fritidshemmens öppettider bättre skulle möta föräldrars arbetstider.

Motionen hade blivit liggande under flera år och fullmäktige beslutade nu att avskriva den från fortsatt handläggning.

Avskrivningen innebär inte att förslagen prövades och avslogs i sak. Ärendet avslutades utan ett nytt ställningstagande till vilka öppettider som bör erbjudas i dag.

Bättre mat på äldreboenden – avslogs

Ann Björling och Nicklas Lundström, båda Vänsterpartiet, ville höja ersättningen för den mat på äldreboenden som inte ingår i kommunens centrala måltidsproduktion.

Det gäller bland annat frukost, mellanmål, kvällsmat, frukt och andra livsmedel som köps in direkt av boendena.

Motionens mål var en ersättning på 40 kronor per dygn och plats. Kommunens ekonomiska beräkning utgick från en höjning med 16 kronor och uppskattade den årliga kostnaden till 8,1 miljoner kronor:

• 7,8 miljoner för vård- och omsorgsnämnden,

• drygt 300 000 kronor för socialnämnden.

Motionärerna ville att kommunen skulle betala höjningen utan att de boendes matavgifter ökade.

Vänsterpartiet argumenterade för att den nuvarande nivån begränsar möjligheten att erbjuda varierad och näringsrik mat under hela dagen. Partiet kopplade frågan till riskerna för undernäring och till de boendes livskvalitet.

Andreas Bohlin (S) argumenterade för avslag. Han hänvisade bland annat till självkostnadsprincipen och menade att en särskild skattesubvention av maten på äldreboenden skulle behandla dessa invånare annorlunda än äldre som bor kvar hemma.

Han invände också mot att brister i nutrition enbart skulle bero på livsmedelsbudgeten och lyfte faktorer som aptit, sjukdom, måltidsmiljö och stöd vid måltider.

Motionen avslogs. Samtliga närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare från Vänsterpartiet reserverade sig.

Stärkt mellanvård för svårt sjuka äldre – bordlades

Nicklas Lundström och Annika Kaiser, båda Vänsterpartiet, hade föreslagit att kommunen tillsammans med Region Östergötland skulle utreda en form av mellanvård eller närvårdsplatser.

Motionen riktade sig till patienter som bedöms kunna lämna specialistsjukvården men fortfarande är för sjuka för att få sina behov tillgodosedda genom vanlig hemtjänst, hemsjukvård eller befintliga korttidsplatser.

På motionärernas begäran bordlades ärendet till kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars 2026.

Fullmäktige tog alltså inte ställning för eller emot förslaget den 26 januari.

Senare uppföljning: När motionen återkom den 30 mars ansåg kommunfullmäktige den vara tillgodosedd med hänvisning till kommunens befintliga arbete med nära vård. Någon ny mellanvårdsenhet eller nya vårdplatser beslutades däremot inte, och dialogen med Region Östergötland om närvårdsplatser i Norrköping beskrevs som osäker.

Läs uppföljningen i Nästan åtta timmar: LOV avskaffades – energiplanen skickades tillbaka.

Interpellationer och frågor

Interpellationer och frågor ger ledamöterna möjlighet att granska de styrande och skapa politisk debatt. De leder normalt inte till bindande beslut om nya åtgärder eller pengar.

ICORN och situationen i Iran

Hedda Ottesen (MP) frågade om kommunen tillsammans med fristadsorganisationen ICORN arbetade för att möta ett eventuellt ökat skyddsbehov för författare och konstnärer med anledning av situationen i Iran.

Kultur- och fritidsnämndens ordförande Annette Sjöö (S) svarade att Norrköping varit medlem i ICORN sedan 2014 och tidigare tagit emot fristadskonstnärer från Iran och Bangladesh.

Vid tidpunkten fanns ingen aktiv matchning för Norrköping. Enligt svaret fanns dock kompetensen och organisationen för att ta emot en ny fristadskonstnär om en matchning skulle bli aktuell och resurserna säkras.

Skolfrånvaro och lärmiljö för elever med NPF

Gunilla Hellberg (SD) frågade hur kommunen använder frånvarostatistik, hur frånvaro utreds redan i lägre åldrar och hur skolmiljön anpassas för bland annat flickor och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Utbildningsnämndens ordförande Louise Malmström (S) svarade bland annat att:

• skolchefer får aggregerad frånvarostatistik varje månad,

• rektorer får uppgifter för den egna skolan,

• antalet frånvaroutredningar följs upp i kvalitetsdialoger,

• alla kommunala grundskolor har närvaroombud och så kallade NPF-piloter,

• centrala barn- och elevhälsan erbjuder stöd och kompetensutveckling om tillgängliga lärmiljöer.

Debatten handlade bland annat om hur likvärdigt arbetet fungerar mellan olika skolor och om kommunen tillräckligt tidigt identifierar elever med problematisk frånvaro.

Fullmäktiges formella beslut var endast att interpellationen hade besvarats.

Servicegarantier för företag

Patrik Palm (M) frågade hur arbetet med en samlad kommunal servicegaranti fortskred och om en sådan garanti skulle införas under mandatperioden.

Tomas Tekmen (KD), ansvarig för samhällsplanering och näringsliv, svarade att konkreta servicegarantier hade tagits fram inom delar av samhällsbyggnadskontoret.

Garantierna omfattade bland annat återkoppling på felanmälningar, bygglov, miljöärenden, serveringstillstånd och registrering av livsmedelsverksamheter.

Exempel på angivna tider var:

• två arbetsdagar för personlig återkoppling på synpunkter och felanmälningar,

• tio veckor för bygglov,

• åtta veckor för stadigvarande serveringstillstånd,

• tio arbetsdagar för att få starta en livsmedelsverksamhet efter registrering.

Svaret innebar däremot inte ett löfte om att en enda sammanhållen garanti för hela kommunen skulle vara färdig under mandatperioden. Servicegarantier skulle införas stegvis, främst inom samhällsplaneringsnämndens och byggnads- och miljöskyddsnämndens områden.

Övriga beslut i korthet

Sotningstaxorna ska följa ett nytt index

Kommunen ska framöver använda Prisindex för kommunal verksamhet, PKV, när taxorna för sotning och brandskyddskontroll justeras.

Räddningstjänsten Östra Götalands direktion fick rätt att fatta de årliga besluten om indexjustering. Förändringen bedömdes inte få någon ekonomisk konsekvens för kommunen, men framtida taxor för fastighetsägare kan förändras i takt med indexet.

Ny överenskommelse för Skärgårdsrådet

Fullmäktige antog en ny överenskommelse för Skärgårdsrådet i Östergötland och Kalmar län och upphävde det tidigare gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård fram till 2030.

Kommunens deltagande ska hanteras inom den ordinarie verksamheten. Eventuella framtida fysiska åtgärder måste behandlas i den vanliga budgetprocessen.

Räddningstjänstens delårsrapport noterades

Fullmäktige noterade Räddningstjänsten Östra Götalands delårsrapport för 2025.

Det fattades inget nytt beslut om verksamhet eller finansiering i samband med rapporten.

Nya verksamhetsområden för vatten och avlopp

Fullmäktige fastställde sex nya eller utökade verksamhetsområden:

• Styrstad 10:14, vatten och spillvatten,

• Styrstad 7:60, vatten och spillvatten,

• del av Styrstad 7:3, vatten och spillvatten,

• Styrstad 4:4, 5:1 och 5:2, vatten och spillvatten,

• Jursla 5:90, 5:91 och 5:108, vatten och spillvatten,

• Argonet 1 och 2 samt Kryptonet 1 i Herstadberg, dagvatten från fastigheter och gator.

När en fastighet ingår i ett kommunalt verksamhetsområde blir Nodra skyldigt att ordna de aktuella vattentjänsterna. Fastighetsägarna blir samtidigt skyldiga att betala de anslutnings- och brukningsavgifter som gäller.

Den del av investeringarna som inte täcks av anläggningsavgifterna finansieras av Nodra.

Valärenden

Monica Holtstad (L) lämnade sitt uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige. Länsstyrelsen ombads utse en ny ledamot eller ersättare enligt reglerna för sammanräkning.

Fullmäktige beslutade också att:

• entlediga Alexander Höglund (L) som lekmannarevisor i Tillväxt Norrköping AB,

• utse Håkan Wetell (L) till ny lekmannarevisor,

• entlediga Josefine Fälth (S) som vice ordförande i fullmäktiges valberedning,

• utse Linus Emmoth (S) till vice ordförande till och med den 14 oktober 2026,

• utse Nicklas Salomonsson (L) till ledamot i stiftelsen Gammalt Hantverk i Norrköping,

• utse Jörgen Johansson (M) till ersättare i samma stiftelse.

Inga nya motioner hade lämnats in till sammanträdet.

Ekonomirapporten noterades

Under mötets sista punkt noterade fullmäktige en ekonomirapport. Det bifogade materialet avser kommunens ekonomiska uppföljning för november 2025.

Något separat protokollsutdrag för rapportpunkten finns inte bland de tillgängliga handlingarna. Artikeln drar därför inga slutsatser om att fullmäktige fattade något annat beslut än att ta del av och notera rapporten.

Trygghetsarbete och internationella projekt presenterades

Före beslutsärendena fick fullmäktige information om kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete.

Fem prioriterade områden presenterades inför 2026–2027:

• organiserad brottslighet,

• barn och unga,

• våld i hemmet och nära relationer,

• välfärdsbrott och bedrägerier,

• oro och upplevd otrygghet.

En konkret åtgärdsplan var fortfarande under bearbetning. Presentationen var information och innebar inte att fullmäktige antog planen vid mötet.

Fullmäktige fick också en genomgång av kommunens internationella arbete, bland annat samarbeten med Cherson i Ukraina, Bihać i Bosnien och Hercegovina samt Eldoret och andra områden i Kenya.

De projekt som finansierades genom Internationellt centrum för lokal demokrati, ICLD, uppgavs vara fullt finansierade av organisationen, inklusive den kommunala arbetstid som lagts ned.

Senare uppföljning: Den 30 mars antog fullmäktige ett första trygghetspaket med pengar till snabbare klottersanering, bättre belysning, fler kameror och fler ordningsvakter. Vid budgetfullmäktige den 15 juni antogs därefter ett separat Trygghetspaket 2 med förebyggande och sociala insatser.

Vad betyder mötet för Norrköpingsborna?

För personer med hemtjänst innebar sammanträdet ingen omedelbar förändring. LOV fortsatte att gälla eftersom frågan återremitterades. Osäkerheten om den framtida modellen kvarstod däremot.

För hamnen och näringslivet innebär investeringen att Norrköping tar ytterligare ett steg mot en elektrifierad hamn. Landström kan minska utsläppen lokalt och blir viktig för att uppfylla framtida krav. Den ekonomiska risken ligger främst i att kommunen hade beslutat om hela investeringen innan EU-bidraget var säkrat.

För boende och fastighetsägare i de nya VA-områdena innebär besluten att kommunala vatten-, avlopps- eller dagvattentjänster ska byggas ut. Det ger en långsiktig offentlig lösning men medför också avgifter för berörda fastigheter.

För äldre på särskilda boenden innebar avslaget på matmotionen att kommunen inte avsatte ytterligare 8,1 miljoner kronor enligt Vänsterpartiets modell. Det betyder inte att matbudgeten aldrig kan förändras, men någon sådan extra skattefinansiering beslutades inte vid mötet.

För kommunens framtida stadsutveckling ger det gemensamma dokumentet med Linköping en politisk riktning. De praktiska konsekvenserna uppstår först när principerna omsätts i nya planer, infrastrukturprioriteringar och enskilda projekt.

Revisionens granskning får inga direkta konsekvenser för invånarna genom januaribeslutet. Kritiken visar däremot på risker som kan bli mycket betydelsefulla vid en större samhällsstörning, cyberattack eller annan kris. Avgörande blir därför vilka åtgärder som vidtas efter granskningen.

Efter klubbans reflektion

Januarimötet visar hur stor skillnaden kan vara mellan en politisk avsikt, ett ärendes rubrik och det beslut som faktiskt ligger på fullmäktiges bord.

LOV-ärendet presenterades som en övergång från LOV till LOU. Det formella beslutet handlade i praktiken om att upphäva LOV, medan den framtida upphandlingen, valfriheten, tidplanen och ekonomin skulle avgöras senare.

Det behöver inte vara fel att fatta ett principbeslut innan varje detalj är klar. Stora organisationsförändringar måste ofta genomföras stegvis. Men ju mer som lämnas till framtida nämndbeslut och upphandlingar, desto viktigare blir det att fullmäktige och allmänheten kan se vilka delar som faktiskt är politiskt säkrade.

Återremissen var därför inte bara en fördröjning av en redan färdig reform. Den synliggjorde att underlaget saknade tydliga besked om vad som händer med befintliga omsorgstagare och utförare under övergången.

Samma behov av uppföljning finns efter revisionens redovisning. Kritiken mot krisberedskapen var på flera punkter skarp, men fullmäktiges enda beslut var att notera informationen. För invånarna är det betydligt viktigare vilka brister som åtgärdas än att själva rapporten har presenterats.

Även investeringsredovisningarna behöver läsas försiktigt. Ett projektpaket kan se ut att ligga mer än 100 miljoner kronor under budget, samtidigt som nästan hela skillnaden består av byggnader eller system som aldrig genomfördes. Ett budgetöverskott är inte alltid samma sak som att kommunen har levererat det planerade resultatet billigare.

Frågor att följa framöver

1. Vilka konkreta konsekvenser identifieras för omsorgstagare som har en privat hemtjänstutförare när LOV avskaffas?

2. Hur ska kommunen hantera de befintliga företagens avtal under övergången till ett nytt system?

3. Kommer alla hemtjänsttagare att kunna välja mellan flera utförare och ska samma valmöjlighet finnas i hela kommunen?

4. Vilka ekonomiska scenarier tas fram för olika LOU-modeller och hur ska förändringen rymmas inom vård- och omsorgsnämndens budget?

   Senare uppföljning, 30 mars 2026: Kommunfullmäktige beslutade att avskaffa LOV och att hemtjänsten i stället ska upphandlas enligt LOU. Omsorgstagarna ska kunna göra ett aktivt val mellan kommunal och privat verksamhet. De befintliga avtalen fortsätter under en uppsägningstid på sex månader, men någon exakt tidplan, färdig upphandlingsmodell, bestämd fördelning mellan utförare eller fullständig kostnadsberäkning hade fortfarande inte beslutats.

   Läs mer i Nästan åtta timmar: LOV avskaffades – energiplanen skickades tillbaka.

5. Beviljades det sökta EU-bidraget på omkring 21 miljoner kronor till elektrifieringen av Pampushamnen och håller projektet den beslutade budgeten på 80 miljoner?

6. Vilka åtgärder vidtar kommunstyrelsen efter revisionens kritik mot krisledningsorganisationen, kontinuitetsplaneringen, cybersäkerheten och skyddet av samhällsviktig infrastruktur?

   Delvis uppdaterad den 15 juni: Kommunfullmäktige antog ett nytt inriktningsdokument för säkerhets- och beredskapsarbetet. Kommunrevisionen fick också pengar till en fördjupad granskning av digital säkerhet. Det återstår däremot att följa om de konkreta bristerna i krisledningsorganisation, kontinuitetsplanering och skyddet av samhällsviktig infrastruktur faktiskt åtgärdas.

7. Vilka evenemang, anställda och ekonomiska resurser flyttas från Upplev Norrköping AB tillbaka till kommunen?

8. Hur omsätts de gemensamma planeringsprinciperna med Linköping i faktiska beslut om bostäder, verksamhetsmark, transporter och flygplatser?

9. Vilka avgifter och tidsplaner gäller för fastighetsägarna i de nya VA-områdena?

10. Klarar kommunen de nya servicegarantierna i praktiken och kommer garantierna att utvidgas till fler delar av organisationen?

Källor och metod

Sammanfattningen bygger på Norrköpings kommuns webbsändning, automatiska transkribering, sammanträdeshandlingar och tillgängliga protokollsutdrag.

• Kommunfullmäktiges webbsändning

• Dagordning och information om sammanträdet

• Sammanträdeshandlingar och protokollsutdrag

• Direktlänk till protokollet om LOV och LOU

AI har använts för att gå igenom materialet, identifiera viktiga frågor, jämföra politiska förslag och ta fram utkast till sammanfattningen. Den slutliga texten har granskats och redigerats före publicering.

Efter klubban gör inte anspråk på att återge varje anförande eller detalj från sammanträdet. Syftet är att ge en saklig och begriplig överblick över de viktigaste besluten och politiska skiljelinjerna.

Både AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel. Upptäcker du ett sakfel eller en viktig uppgift som saknas är du välkommen att höra av dig. Rättelser publiceras öppet.

Vill du läsa nästa sammanfattning?

Efter klubban sammanfattar besluten, konflikterna och frågorna som behöver följas upp i Norrköpings kommunpolitik.

Prenumerera kostnadsfritt eller dela artikeln med någon som vill följa lokalpolitiken utan att se hela sammanträdet.

Prenumerera nu

Efter en lång och politiskt splittrad debatt beslutade kommunfullmäktige att avskaffa lagen om valfrihetssystem, LOV, inom hemtjänsten. Hemtjänst ska i stället upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samtidigt som omsorgstagarna även fortsättningsvis ska kunna välja mellan kommunal och privat verksamhet.

Beslutet anger riktningen, men lämnar flera centrala frågor obesvarade. Det finns ännu ingen fastställd upphandlingsmodell, ingen färdig kostnadsberäkning och ingen exakt tidpunkt för när dagens utförare ska ersättas av det nya systemet.

Fullmäktige fattade också ett ovanligt brett beslut om ett trygghetspaket på totalt 20 miljoner kronor. Däremot skickades förslaget till energiplan och kommunala klimatmål tillbaka efter att Moderaterna och Sverigedemokraterna fått stöd av tillräckligt många ledamöter för en minoritetsåterremiss.

Mötet behandlade dessutom kommunal borgen för Nodras pensionsåtaganden, en ny taxa för allmänna handlingar, två motioner och ett stort antal interpellationer om bland annat skolan, kamerabevakning, aktivitetskrav, rekrytering och en eventuell flytt av Kontakt Norrköping.

Om den här sammanfattningen

Artikeln har tagits fram med hjälp av AI, som har använts för att analysera och sammanfatta mötets webbsändning, automatiska transkribering och offentliga handlingar. Texten har därefter granskats och redigerats före publicering.

AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel, särskilt i namn, siffror och politiska yrkanden. Sakfel rättas öppet.

Mötet på en minut

• Kommunfullmäktige avskaffade LOV inom hemtjänsten och beslutade att verksamheten i stället ska upphandlas enligt LOU.

• Den kommande upphandlingen ska ge omsorgstagarna möjlighet att välja mellan kommunal och privat verksamhet.

• Någon upphandlingsmodell, fördelning mellan egen regi och privata utförare eller fullständig kostnadsanalys beslutades inte.

• Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot hemtjänstbeslutet – men av olika och delvis motsatta skäl.

• Samtliga åtta partier stod bakom ett trygghetspaket med 18 miljoner kronor i driftpengar under tre år och två miljoner kronor i investeringar 2026.

• Trygghetspaketet omfattar snabbare klottersanering, bättre belysning, fler kameror och en fördubbling av den upphandlade kommunala ordningsvaktsstyrkan.

• Energiplanen med klimatmål antogs inte. Den återremitterades efter en omröstning som slutade 49–36 för att avgöra ärendet samma dag.

• Kommunen gick i borgen för Nodras förmånsbestämda pensionsförpliktelser. Den redovisade pensionsskulden var 21,3 miljoner kronor vid utgången av 2025.

• En ny taxa för allmänna handlingar antogs. Den gäller även digitala kopior och innebär bland annat att tio sidor kostar 60 kronor och varje ytterligare sida sex kronor.

• Vänsterpartiets motion om stärkt mellanvård ansågs vara tillgodosedd, medan Miljöpartiets motion om gratis mensskydd i kommunens lokaler avslogs.

• Interpellationen om snöröjningen bordlades. Övriga interpellationer ledde till debatt och svar, men inte till nya bindande beslut.

Den tydligaste politiska skiljelinjen gällde hemtjänsten. Styret ville fatta ett principiellt beslut om att lämna LOV och gå vidare med LOU, medan oppositionen på olika sätt ansåg att modellen, konsekvenserna eller alternativen behövde vara tydligare innan beslutet fattades.

Vill du följa vad som händer efter klubban?

Prenumerera kostnadsfritt på Efter klubban och få kommande sammanfattningar av Norrköpings kommunpolitik direkt i din inkorg.

Subscribe now

LOV avskaffas – hemtjänsten ska upphandlas enligt LOU

Bakgrund: Förslaget behandlades första gången av fullmäktige den 26 januari men återremitterades för en kompletterad analys av konsekvenserna för omsorgstagare och befintliga utförare.

Läs bakgrunden i Sex timmar: LOV-beslutet skickades tillbaka – 80 miljoner till hamnens elnät.

Kommunfullmäktige fattade tre beslut om hemtjänstens framtida organisering:

1. Det tidigare beslutet från 2016 om att använda LOV inom hemtjänsten upphävs.

2. Hemtjänsten ska upphandlas enligt LOU, med ambitionen att det nya systemet börjar gälla i anslutning till att avtalen med dagens LOV-utförare upphör.

3. Upphandlingen ska utformas så att varje omsorgstagare kan göra ett aktivt val mellan kommunal och privat verksamhet.

Det innebär att kommunen lämnar ett system där alla utförare som uppfyller kommunens krav kan godkännas och där ersättningen i huvudsak bestäms av kommunen. I ett LOU-system konkurrerar utförare i stället om kontrakt genom en offentlig upphandling, och kommunen bestämmer bland annat hur många avtal som ska tecknas, vilka områden eller uppdrag de ska omfatta och hur anbuden ska utvärderas.

Beslutet innebär inte att privata utförare försvinner från hemtjänsten. Tvärtom slår den tredje beslutspunkten fast att omsorgstagarna ska kunna välja mellan kommunal och privat verksamhet.

Formuleringen garanterar däremot inte att det kommer att finnas flera privata utförare att välja mellan. Det beror på hur upphandlingen utformas, hur många kontrakt kommunen erbjuder och vilka företag som lämnar och vinner anbud.

Beslutet avgör inte heller hur stor andel av hemtjänsten som ska drivas av kommunen respektive privata företag. Den frågan ska hanteras i det fortsatta arbetet.

Ingen omedelbar förändring för omsorgstagarna

De nuvarande LOV-avtalen upphör inte automatiskt genom fullmäktiges beslut. Enligt kompletteringen efter den tidigare återremissen fortsätter verksamheten under uppsägningstiden, som anges till sex månader.

Kommunens ambition är att övergången ska ske utan avbrott och att det nya LOU-systemet ska börja gälla i anslutning till att LOV-avtalen avslutas. Det är dock en ambition, inte en beslutad tidsplan.

Det är därför ännu inte klart:

• när de nuvarande avtalen sägs upp,

• när en upphandling annonseras,

• hur lång upphandlingen blir,

• vilka nuvarande utförare som kan fortsätta,

• om omsorgstagare behöver byta utförare,

• eller när det nya systemet är fullt infört.

Kostnaderna är fortfarande inte utredda

Beslutsunderlaget anger uttryckligen att de ekonomiska konsekvenserna behöver kompletteras med scenarier för olika upphandlingsmodeller.

Förändringen och den kommande upphandlingen ska enligt beslutet hanteras inom vård- och omsorgsnämndens tilldelade budgetram. Någon särskild budget för övergångskostnader, upphandling, administration eller stöd till omsorgstagare som kan behöva byta utförare beslutades inte.

Kommunfullmäktige har därmed beslutat vilken lagstiftningsmodell kommunen ska gå vidare med, men ännu inte hur modellen ska se ut eller vad övergången kommer att kosta.

Den stora politiska konflikten: beslut först eller modell först?

Fyra oppositionspartier reserverade sig mot det slutliga beslutet: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Det kan låta som en enad opposition, men partiernas invändningar gick i olika riktningar.

Styret: bättre kontroll och möjlighet att styra helheten

Andreas Bohlin (S), med stöd av Jenny Lissederius (KD), yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på samtliga motförslag.

Företrädare för styret argumenterade för att LOU kan ge kommunen bättre möjligheter att kontrollera utförarna, planera verksamheten geografiskt och samordna hemtjänst och andra omsorgsinsatser.

I debatten kopplades förändringen också till arbetet mot oseriösa aktörer och välfärdsbrottslighet. Styrets företrädare menade att dagens LOV-system kan göra det svårare att kontrollera antalet aktörer och skapa en sammanhållen verksamhet i hela kommunen.

Att alla omsorgstagare även fortsättningsvis ska kunna välja mellan kommunal och privat verksamhet lyftes som ett sätt att bevara en form av valfrihet trots systembytet.

Moderaterna: upphandlingsmodellen borde ha varit klar

Moderaterna ville i första hand avslå beslutet att avskaffa LOV.

När det yrkandet inte vann gehör föreslog partiet bland annat att:

• övergången skulle ske direkt i anslutning till att LOV-avtalen upphör,

• omsorgstagarna skulle få välja mellan olika utförare och inte bara mellan kommunal och privat verksamhet,

• vård- och omsorgsnämnden uttryckligen skulle få i uppdrag att ta fram en upphandlingsmodell,

• och egenregin och de upphandlade utförarna skulle omfattas av likvärdiga krav, uppföljning och ersättningsprinciper.

Moderaternas huvudsakliga invändning var att fullmäktige fattade beslut om systembytet innan den framtida modellen, konsekvenserna och villkoren var tillräckligt tydliga.

Sverigedemokraterna: utred omsorgen dygnet runt och alternativen först

Sverigedemokraterna ville avslå kommunstyrelsens förslag och i stället utreda hur en sammanhållen vård och omsorg kan erbjudas under dygnets alla timmar, oavsett vilken utförare omsorgstagaren har.

Partiet ville också att kommunen skulle utreda alternativ till upphandling.

I debatten varnade Sverigedemokraterna bland annat för att mindre lokala företag kan få svårt att konkurrera i en större upphandling och att valfriheten kan minska om färre utförare får kontrakt.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet: ja till att avskaffa LOV – nej till att låsa fast LOU

Vänsterpartiet och Miljöpartiet stödde den första beslutspunkten om att avskaffa LOV, men ville avslå beslutspunkterna om LOU och valet mellan kommunal och privat verksamhet.

Deras invändning var att kommunen inte borde binda sig till en viss upphandlingslösning innan den framtida organiseringen var utredd. Vänsterpartiet argumenterade även mot att privata företag ska kunna ta ut vinster ur välfärden.

Resultatet blev att fyra partier reserverade sig mot samma beslut, men med olika alternativ: Moderaterna och Sverigedemokraterna ville inte avskaffa LOV på det underlag som fanns, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville avskaffa LOV utan att redan nu besluta om LOU-lösningen.

Någon namnuppropad omröstning redovisas inte i protokollet. Beslutet fattades efter att ordföranden ställt de olika yrkandena mot varandra.

Trygghetspaket på 20 miljoner antogs enhälligt

Samtliga åtta partier stod bakom trygghetspaketets första del.

Fullmäktige beslutade att avsätta sex miljoner kronor per år under perioden 2026–2028. Det innebär sammanlagt 18 miljoner kronor i driftbudgeten.

Därutöver avsätts två miljoner kronor i investeringsbudgeten för 2026. Den sammanlagda budgetförstärkningen är därmed 20 miljoner kronor.

Pengarna fördelas så här:

• Samhällsplaneringsnämnden får 2,25 miljoner kronor per år.

• Kommunstyrelsen får 3,75 miljoner kronor per år.

• Kommunstyrelsens investeringsbudget förstärks med två miljoner kronor 2026.

Fyra beslutade åtgärdsområden

Den första delen av trygghetspaketet omfattar fyra områden:

Snabbare klottersanering. Ett ronderande arbetslag ska kunna rapportera och skyndsamt avlägsna bland annat stötande klotter.

Bättre belysning. Kommunen ska investera i belysning längs gångstråk där många människor rör sig på kvällstid.

Fler kameror. Kameror ska kunna placeras på strategiskt viktiga platser och platser som är utsatta för skadegörelse. Pengar avsätts till projektering, upphandling och installation.

Fler ordningsvakter. Den kommunalt upphandlade vaktstyrkan ska fördubblas för att kunna vistas på fler platser och under längre tider.

Initiativet togs efter partiöverskridande samtal med anledning av flera grova våldsdåd i Norrköping. Partierna betonade olika delar av paketet i debatten, men samtliga yrkade bifall.

Kamerasatsningen är ännu inte färdigutformad

Samma dag besvarades en interpellation från Sverigedemokraterna om hur kameradelen ska fungera i praktiken.

Svaret visade att flera centrala frågor återstod:

• vilka platser som ska prioriteras,

• hur många kameror som ska sättas upp,

• vilken rättslig grund som finns på varje plats,

• hur den personliga integriteten ska skyddas,

• vem som ska bevaka bilderna,

• om ett särskilt kameracenter ska skapas,

• och hur teknik, bemanning och upphandling ska organiseras.

Kommunen ska identifiera platser tillsammans med polisen och göra rättsliga och integritetsmässiga bedömningar. Fullmäktiges beslut innebär alltså att pengar och politisk inriktning finns, men inte att en färdig kameraorganisation redan är beslutad.

Trygghetspaketet beskrivs dessutom som ett första steg. Partierna aviserade fortsatta samtal om förebyggande och främjande insatser.

Senare uppföljning: Vid budgetfullmäktige den 15 juni antogs även Trygghetspaket 2 på 20 miljoner kronor. Det är en separat satsning och ska inte förväxlas med paketet som beslutades den 30 mars. Trygghetspaket 2 innehåller främst sociala och förebyggande insatser mot rekryteringen av barn och unga till kriminalitet.

Läs mer i Tio timmar kommunfullmäktige – här är besluten som påverkar Norrköping.

Energiplanen stoppades genom minoritetsåterremiss

Förslaget till energiplan med klimatmål för 2026–2045 antogs inte.

Moderaterna och Sverigedemokraterna begärde att ärendet skulle återremitteras för att kompletteras med en konsekvensanalys. Analysen ska visa:

• vilka ekonomiska resurser som krävs för att nå målen,

• och vilka tekniska begränsningar som finns för kommunens nämnder och bolag.

I omröstningen röstade 49 ledamöter för att avgöra ärendet samma dag. 36 röstade för återremiss.

En återremiss kan ändå beslutas om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna röstar för den. Moderaterna och Sverigedemokraterna nådde tillsammans den gränsen, vilket innebar att ärendet skickades tillbaka trots att en majoritet ville fatta beslut.

Målen som ännu inte är antagna

Förslaget innehöll tre energimål:

• 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005,

• endast fossilfri eller återvunnen energi 2030,

• och ökad fossilfri elproduktion i kommunen.

Det innehöll också fyra klimatmål, däribland:

• nettonollutsläpp senast 2045,

• 70 procent lägre utsläpp från transporter till 2030 jämfört med 2010,

• 80 procent lägre utsläpp från el och fjärrvärme till 2035 jämfört med 2023,

• och 50 procent lägre klimatpåverkan från kommunkoncernen till 2035 jämfört med basåret 2026.

Eftersom ärendet återremitterades är inget av dessa mål ännu antaget av kommunfullmäktige.

Flera partier ville ändra planen

Även bland de partier som ville avgöra ärendet fanns olika uppfattningar om målen.

Centerpartiet och övriga styret ville bland annat göra energimålen mer inriktningsmässiga och ersätta målet om 50 procents energieffektivisering med ett nytt mål som bättre tar hänsyn till nationella riktlinjer och Norrköpings förutsättningar.

Vänsterpartiet ville förstärka ambitionerna för förnybar elproduktion och solenergi.

Miljöpartiet ville bland annat använda begreppet förnybar i stället för fossilfri och skilja klimatmålen från energiplanen.

Moderaterna hade förslag om att stryka vissa mål om återremissen skulle avslås, medan Sverigedemokraterna i andra hand ville avslå hela planen.

Inga av dessa förslag avgjordes när ärendet återremitterades. Nästa version behöver först kompletteras med den efterfrågade analysen och därefter tas upp politiskt igen.

Revisionen såg brister i kommunens kompetensförsörjning

Kommunfullmäktige fick information om tre revisionsgranskningar och noterade informationen. Något särskilt åtgärdsbeslut fattades inte.

Den mest kritiska granskningen gällde kommunens personal- och kompetensförsörjning.

Revisionen bedömde att arbetet endast var delvis ändamålsenligt. Kommunen har centrala mål, strategier, HR-stöd och tekniska system, men genomförandet skiljer sig mellan verksamheterna.

Bland bristerna fanns:

• att flera nämnder saknar egna politiskt antagna mål eller planer,

• att ansvarsfördelningen är otydlig,

• att riskerna inte hanteras tillräckligt systematiskt och samordnat,

• att arbetsgivarvarumärket saknar ett gemensamt strategiskt ramverk,

• att gemensamma rutiner för uppföljning och analys saknas,

• och att kompetensutveckling ibland blir reaktiv och individstyrd i stället för långsiktig.

De grundläggande granskningarna av kommunstyrelsen och utbildningsnämnden gav en mer positiv bild. Båda bedömdes i huvudsak ha tillfredsställande styrning och ekonomisk kontroll, även om revisionen lämnade rekommendationer om bland annat mål, indikatorer, riskanalyser och mer formell uppföljning.

Fullmäktige noterade rapporterna, men beslutade inte om någon tidplan för när rekommendationerna ska vara genomförda.

Kommunen går i borgen för Nodras pensionsåtaganden

Kommunfullmäktige beslutade att Norrköpings kommun ska gå i borgen såsom för egen skuld för Nodras förmånsbestämda pensionsförpliktelser.

Vid utgången av 2025 uppgick den redovisade pensionsskulden till 21,3 miljoner kronor.

Borgen behövs för att pensionerna ska anses tryggade enligt lag och för att bolaget ska kunna få skattemässigt avdrag för pensionskostnaderna.

Beslutet innebär inte att kommunen nu betalar ut 21,3 miljoner kronor. Nodra ska även fortsättningsvis betala sina pensionsåtaganden.

En faktisk kostnad för kommunen uppstår först om bolaget inte kan fullgöra sina betalningar, exempelvis vid obestånd eller konkurs. Kommunen ska därför löpande följa Nodras ekonomiska ställning och riskerna i borgensåtagandet.

Ny taxa även för digitala allmänna handlingar

Kommunfullmäktige antog en ny taxa för utlämnande av allmänna handlingar.

Taxan gäller från den 1 april 2026, eller från den senare tidpunkt då beslutet vunnit laga kraft. Den ersätter både kommunens tidigare taxa från 2017 och en separat taxa som stadsarkivet använt.

Den viktigaste förändringen är att samma sidavgift ska kunna tas ut oavsett om handlingarna lämnas ut på papper eller digitalt.

Avgifterna är:

• 0–9 sidor: kostnadsfritt,

• 10 sidor: 60 kronor,

• varje ytterligare sida: 6 kronor,

• avskrift eller bestyrkt kopia: 150 kronor per styck,

• utdrag ur betygskatalog: 150 kronor,

• kopia av ljud, bild eller annan digital upptagning: 150 kronor per påbörjad kvart.

Avgiften räknas per sida, inte per pappersark. Ett dubbelsidigt papper räknas därför som två sidor.

Att läsa handlingarna på plats i kommunens lokaler är fortfarande kostnadsfritt. Taxan ska inte heller tas ut för bland annat journalister och andra medierepresentanter, andra myndigheter, kommunens förtroendevalda när handlingarna behövs för uppdraget eller registerutdrag enligt GDPR.

För vissa egna elevakter, socialtjänstjournaler, vårdjournaler och handlingar hos överförmyndaren finns ett maxbelopp på 300 kronor när den som beställer själv berörs av handlingarna men inte längre har avgiftsfri partsinsyn.

Den som vill vara anonym ska kunna hämta handlingarna och betala kontant. Kommunen ska också kunna erbjuda bland annat Swish och faktura.

Motionerna i korthet

Stärkt mellanvård för svårt sjuka äldre – ansågs tillgodosedd

Vänsterpartiets motion om stärkt mellanvård ansågs vara tillgodosedd.

Motionärerna Nicklas Lundström och Annika Kaiser ville att kommunen tillsammans med Region Östergötland skulle utreda en vårdform för patienter som inte längre behöver specialiserad sjukhusvård men fortfarande har alltför omfattande behov för vanlig hemtjänst, hemsjukvård eller korttidsboende.

Majoriteten hänvisade till att ett sådant arbete redan pågår inom kommunens arbete med nära vård och till planerna på närvårdsplatser tillsammans med regionen. Att motionen ansågs tillgodosedd innebär därför att fullmäktige inte gav något nytt uppdrag.

Vänsterpartiet reserverade sig och ville att motionen skulle bifallas.

Debatten visade samtidigt att den lösning som motionssvaret främst hänvisade till hade blivit osäkrare. Andreas Bohlin (S) uppgav att Region Östergötland, enligt kommunens tolkning av ett då ännu inte officiellt besked, inte verkade vilja skapa närvårdsplatser i kommuner där det redan finns sjukhus.

Dialogen om just närvårdsplatser i Norrköping stod därför enligt honom och stampade. Han framhöll samtidigt att det bredare arbetet med mellanvård och nya samarbetsformer fortsätter.

Beslutet innebär alltså inte att en ny mellanvårdsenhet eller nya vårdplatser öppnas. Det formella resultatet är att fullmäktige bedömde att frågan redan hanteras i befintligt arbete.

Motionen hade bordlagts vid kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari. Bakgrunden finns i sammanfattningen av januarimötet.

Gratis mensskydd i kommunens lokaler – avslogs

Miljöpartiets motion om att menssäkra kommunens verksamhetslokaler och arbetsplatser avslogs.

Motionärerna Robert Nordman, Hedda Ottesen och Ingemar Hillerström föreslog ett stegvis införande av:

• kostnadsfria mensskydd i toalettutrymmen,

• papperskorgar nära toalettstolar,

• och ökad kunskap om mensrelaterade behov.

Skolor, idrottsanläggningar och kulturarenor där barn och unga vistas skulle prioriteras.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot avslaget.

Majoriteten hänvisade till kostnader, oklarheter om vilka delar av kommunkoncernen som skulle omfattas och risken för skadegörelse och svinn i publika lokaler. Styret ansåg också att verksamheterna själva kan välja att införa gratis mensskydd.

Underlaget anger att alla kommunala gymnasieskolor redan erbjuder gratis mensskydd i någon form, antingen genom automater eller via elevhälsan. Motionen var dock bredare och omfattade även andra skolor, kommunala arbetsplatser och publika lokaler.

En kostnadsberäkning, baserad på Linköpings kommuns erfarenheter, uppskattade den årliga kostnaden för påfyllnadsarbete och mensskydd i högstadie- och gymnasieskolor till omkring 2,43 miljoner kronor. Därtill beräknades boxar och montering kosta mellan en och två miljoner kronor.

För skolidrottshallar beräknades den årliga kostnaden till omkring 670 000 kronor och investeringen till mellan 250 000 och 500 000 kronor i egen regi. Ersättning till fristående skolor skulle också kunna tillkomma.

Beloppen var kostnadsbedömningar för ett möjligt införande, inte pengar som beslutades eller avsattes.

Interpellationer och frågor

Interpellationer är frågor från ledamöter till ansvariga politiker. De kan leda till debatt, löften och politiska besked, men innebär normalt inte att kommunfullmäktige fattar ett nytt bindande beslut.

Café Swartz kan öppna i mindre skala under sommaren

Patrik Palm (M) frågade när en ny entreprenör ska finnas på plats i Café Swartz vid stadsbiblioteket.

Annette Sjöö (S) svarade att ett avtal var på väg att tecknas med en entreprenör. Ambitionen var att verksamheten skulle komma i gång i mindre skala under sommaren 2026 och vara fullt utbyggd mot slutet av året.

Det var ett politiskt svar om ambition och pågående avtal, inte ett separat fullmäktigebeslut.

Snöröjningen – bordlades

Tobias Holmbergs (V) interpellation om snöröjningen bordlades eftersom interpellanten inte närvarade.

Någon debatt hölls därför inte och interpellationen noterades inte som besvarad vid detta sammanträde.

Rektorernas förutsättningar och skolans ekonomi

Christel Andersson och Robert Nordman, båda Miljöpartiet, frågade om rektorernas förutsättningar, administrativa belastning och skolans ekonomiska uppdrag.

I svaret från utbildningsnämndens ordförande Louise Malmström (S) framhölls att den totala budgeten minskar när elevantalet sjunker, men att resurserna per elev enligt styrets syn inte har minskats.

Hon hänvisade också till en pågående organisationsöversyn och uppgav att omsättningen bland rektorer minskat från 14 procent 2023 till 6 procent. Uppgifterna framfördes som en del av det politiska svaret och innebär inte att fullmäktige fattade något nytt beslut om skolorganisationen.

Fördjupat samarbete med BUFFF

Robert Nordman (MP) frågade om kommunen är beredd att fördjupa samarbetet med BUFFF, som stödjer barn och unga med en förälder eller familjemedlem i fängelse.

Socialnämndens ordförande Alex Nejdemo (L) svarade att dialog redan hade inletts och att kommunen undersökte mer strukturerade former, exempelvis ett idéburet offentligt partnerskap.

Ambitionen var att frågan skulle kunna tas upp i socialnämnden inom kort. Något avtal eller finansieringsbeslut fattades inte av fullmäktige.

Förundersökningsbegränsning och ekonomisk utsatthet

Robert Nordman (MP) frågade om socialtjänsten märkt att personer som utsatts för ekonomiskt våld eller eftervåld fått sämre stöd när polis eller åklagare begränsat förundersökningar.

I svaret uppgavs att kommunens verksamheter inte hade sett någon tydlig försämring och att den löpande dialogen med polisen inte visade att den aktuella typen av ärenden generellt prioriterades bort.

Detta var kommunens och polisdialogens lägesbild, inte ett avgörande om hur enskilda rättsfall hanterats.

Skolhundar för elever med NPF och skolfrånvaro

Gunilla Hellberg (SD) frågade om skolhundar kan användas för att hjälpa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och problematisk skolfrånvaro.

Louise Malmström svarade att kommunen är positiv till att följa forskningen och utreda nya metoder.

En pilotverksamhet på en gymnasieskola för omkring åtta år sedan uppgavs ha haft positiv effekt på möjligheten att genomföra kuratorssamtal och viss effekt på närvaron de dagar hunden fanns på skolan.

Samtidigt lyftes allergier, hundrädsla och arbetsmiljöfrågor. Något beslut om att införa skolhundar fattades inte.

Kamerorna i trygghetspaketet

Sverigedemokraterna frågade hur kamerorna ska bevakas och om kommunen behöver anställa personal eller skapa ett särskilt kameracenter.

Svaret var att organisationen ännu inte var färdig. Kommunen behöver först välja platser, utreda juridik och integritet samt upphandla teknik och eventuella tjänster.

Interpellationen tydliggjorde därmed att de två miljoner kronor som avsatts till investeringar inte motsvarar en färdig teknisk och organisatorisk lösning.

Vildsvin på kommunens tallrikar

Christopher Jarnvall, Florian Aranda, Erik Johansson och Annelie Johansson, samtliga Sverigedemokrater, frågade om kommunen kan servera mer vildsvinskött i skolor och äldreomsorg.

I svaret uppgavs att vildsvinskött inte serverades i någon betydande omfattning. Det kan vara möjligt att lägga till produkter inom det befintliga grossistavtalet, men kommunen hade inte kartlagt tillgång, leveranssäkerhet eller kostnader.

Upphandlingslagstiftningen gör det svårt att reservera inköp för lokala aktörer, även om kommunen kan ställa generella krav på kvalitet och hållbarhet. Något nytt inköpsbeslut fattades inte.

Referenser vid kommunens rekryteringar

Patrik Palm (M) frågade hur kommunen arbetar med referenstagning och hur tidigare negativa erfarenheter av en vikarie eller anställd förs vidare inom organisationen.

I svaret uppgavs att kommunen normalt tar de referenser som kandidaten lämnar, men att rekryterande chef bestämmer vilken typ av referens som behövs.

När en person redan har eller tidigare har haft en anställning i Norrköpings kommun ska en tidigare intern chef tillfrågas. Inom vissa vikarieorganisationer sker också uppföljningar efter bestämda anställningstider och efter sommarperioder.

Interpellationen ledde inte till något beslut om nya kommungemensamma kontroller eller dokumentationskrav.

Planeringen för aktivitetskravet

Roger Eklund-Åkesson (M) frågade hur kommunen förberedde sig för det planerade statliga aktivitetskravet för personer med försörjningsstöd.

I svaret beskrevs en planering i tre faser och fyra typer av aktiviteter. Den slutliga lagstiftningen var vid mötestillfället ännu inte beslutad, vilket gjorde det svårt att fastställa exakt bemanning och kostnad.

Kommunen uppgav att omkring 600 personer deltog i kommunala arbetsmarknadsinsatser i februari 2026.

Av ungefär 2 100 personer med försörjningsstöd i oktober 2025 bedömdes omkring 970 kunna omfattas av ett aktivitetskrav, beroende på individuell arbetsförmåga och vilka undantag som beslutas. Cirka 55 procent uppskattades kunna undantas.

Siffrorna var preliminära planeringsuppgifter, inte ett beslut om vilka enskilda personer som ska omfattas.

Parkeringssituationen i Björkalund

Patrik Palm (M) frågade vad styret tänker göra åt bristen på parkeringsplatser i Björkalund.

I svaret framhölls att en yta som tidigare använts för parkering egentligen varit en etableringsyta under byggtiden och att permanent parkering där skulle kräva bygglov.

Kommunen hade anlagt parkeringsplatser och undersökte mark som skulle kunna användas av en kommersiell parkeringsaktör. Enligt svaret hade någon sådan aktör ännu inte visat tillräckligt intresse.

Fullmäktige beslutade inte att kommunen själv ska bygga eller driva en ny parkering.

Kontakt Norrköping och den föreslagna biblioteksflytten

Patrik Palm (M) frågade om planerna på att flytta Kontakt Norrköping till stadsbiblioteket.

I svaret redovisades att Kontakt Norrköping hade 41 medarbetare, jämfört med 25 när verksamheten startade 2019.

Verksamheten hanterade 157 410 ärenden under 2025. Omkring 48 procent uppgavs ha lösts direkt av Kontakt Norrköping. Den genomsnittliga telefonkön var omkring en minut och 80,5 procent av samtalen besvarades inom 120 sekunder.

Styret ansåg att det befintliga flyttförslaget behövde en betydligt mer omfattande analys av kostnader, lokalbehov, verksamhetens utveckling och påverkan på biblioteket.

Entrén i Rosen var redan planerad att byggas om och anpassas för Kontakt Norrköping. Något politiskt beslut om en flytt till biblioteket hade inte fattats.

Skolvalet 2026

Erik Johansson (SD) frågade hur kommunen arbetar för att fler grund- och gymnasieskolor ska delta i skolvalet inför det allmänna valet 2026.

I svaret uppgavs att rektorer och gymnasiechefer fått information och anmälningslänk och att kommunen uppmanat skolorna att delta.

Ett möte med de politiska ungdomsförbunden planerades också. Det är samtidigt respektive skolas ledning som organiserar deltagandet. Fullmäktige fattade inget beslut om att samtliga skolor måste genomföra skolval.

Övriga beslut och information i korthet

Kommunfullmäktige behandlade även följande:

• Andreas Bohlin (S) och Ingrid Cassel (M) utsågs till justerare. Justeringsdagen fastställdes till den 7 april.

• Ung Företagsamhet informerade om sin verksamhet. Organisationen uppgav bland annat att 751 gymnasieelever i Norrköping drev UF-företag under läsåret 2025–2026, motsvarande 38,4 procent av gymnasieeleverna.

• Kommunens näringslivsenhet informerade om Mötesplats Norrköping och de företagsbesök som skulle genomföras den 27 april. Erfarenheterna från föregående år handlade bland annat om kompetensbrist, upphandling, regelverk och behov av bättre återkoppling från kommunen.

• Björn Asserhed (L) entledigades som ersättare i kommunfullmäktige. Länsstyrelsen fick i uppgift att utse en ny ersättare.

• Ett antal fyllnadsval och entlediganden genomfördes i bland annat vård- och omsorgsnämnden, samhällsplaneringsnämnden, valnämnden och kompetensförsörjningsnämnden.

• Senad Mutic (L) utsågs till ledamot i vård- och omsorgsnämnden och Maria Josefsson (L) till ersättare.

• Torbjörn Alm (L) utsågs till ledamot i samhällsplaneringsnämnden och Johanna Hjalmarsson (L) till ersättare i valnämnden.

• Josefin Nyström (V) utsågs till ledamot i kompetensförsörjningsnämnden.

• Det anmäldes inga nya motioner.

• Inga rapporter lämnades under dagordningens avslutande rapportpunkt.

Vad betyder mötet för Norrköpingsborna?

För personer som har hemtjänst innebär beslutet ingen omedelbar förändring. Dagens utförare fortsätter tills avtalen avslutas och ett nytt system kan börja gälla.

På längre sikt kan antalet privata utförare och sättet att välja förändras. Kommunen kan få bättre kontroll över kontrakt, kvalitet och geografisk täckning, men en upphandling kan också innebära att vissa nuvarande företag inte får fortsätta och att omsorgstagare behöver välja om.

Det är först när upphandlingsmodellen presenteras som det går att bedöma hur verklig valfriheten blir, hur kontinuiteten påverkas och om mindre lokala utförare kan konkurrera.

Trygghetspaketet kan ge mer synliga åtgärder relativt snabbt: klotter som tas bort tidigare, bättre belysta gångstråk och fler ordningsvakter. Kamerorna kräver däremot ytterligare utredning och väcker frågor om både effektivitet, kostnader och personlig integritet.

Återremissen av energiplanen innebär att Norrköping tills vidare saknar de nya klimatmål som föreslogs för perioden fram till 2045. Fördelen är att fullmäktige ska få ett tydligare underlag om kostnader och tekniska begränsningar. Nackdelen är att beslutet och den fortsatta klimathandlingsplaneringen försenas.

Den nya taxan kan innebära högre kostnader för privatpersoner, företag och organisationer som begär ut större mängder handlingar digitalt. Rätten att läsa handlingar kostnadsfritt på plats kvarstår, liksom avgiftsfriheten för journalister.

För svårt sjuka äldre och deras anhöriga innebär mötet inte att en ny mellanvård införs. Frågan fortsätter att utredas, men osäkerheten kring regionens medverkan gör det oklart vilken konkret vårdform som kan bli verklighet i Norrköping.

Efter klubbans reflektion

Mötets två största konflikter visar olika syn på när ett beslutsunderlag är tillräckligt.

Energiplanen skickades tillbaka eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna ansåg att kostnader och tekniska begränsningar inte var tillräckligt utredda. I hemtjänstfrågan fattade fullmäktige samtidigt ett principiellt systembeslut trots att underlaget uttryckligen säger att ekonomiska scenarier och upphandlingsmodell återstår.

Det behöver inte vara motsägelsefullt att först välja politisk riktning och därefter utforma detaljerna. Men ju större påverkan ett beslut kan få på äldre människors vardag, personalens arbete och mindre företags framtid, desto viktigare blir det att kommunen tydligt redovisar vad som faktiskt är beslutat och vad som fortfarande är öppet.

Formuleringen om att omsorgstagarna ska få välja mellan kommunal och privat verksamhet låter tydlig. Den säger däremot inget om hur många privata alternativ som kommer att finnas, hur geografiska områden ska fördelas eller om den som är nöjd med sin nuvarande utförare kan behålla den.

Trygghetspaketet visar att samtliga partier kan enas när ett problem upplevs som akut. Men enigheten gäller än så länge främst budget och åtgärdsrubriker. Särskilt kameradelen behöver följas upp så att ord som realtidsövervakning, strategiska platser och kameracenter översätts till en begriplig plan med tydligt ansvar, kostnad och integritetsskydd.

Motionen om mellanvård illustrerar samtidigt problemet med att kalla ett förslag tillgodosett när den lösning som beslutsunderlaget hänvisar till har blivit osäkrare. Kommunen fortsätter arbeta med frågan, men någon ny vårdform finns inte och en viktig dialog med regionen uppgavs stå stilla.

Revisionens kritik mot kompetensförsörjningen riskerar också att hamna i skymundan när fullmäktige endast noterar rapporten. Brist på personal, kompetens och långsiktig planering påverkar i praktiken möjligheten att genomföra nästan alla andra politiska beslut – från hemtjänst och skola till trygghetsarbete och klimatåtgärder.

Frågor att följa framöver

1. Vilken upphandlingsmodell väljer kommunen för hemtjänsten, och hur många privata utförare ska kunna få kontrakt?

2. När sägs dagens LOV-avtal upp, när annonseras upphandlingen och när beräknas det nya systemet börja gälla?

3. Hur säkerställs kontinuiteten för omsorgstagare vars nuvarande utförare inte vinner kontrakt?

4. Vilka övergångs-, administrations- och upphandlingskostnader beräknas förändringen av hemtjänsten medföra?

5. Hur påverkas mindre och lokala hemtjänstföretag av de krav och geografiska områden som kommunen väljer?

6. Var placeras trygghetspaketets kameror, hur ska de bevakas och vad blir den totala kostnaden för teknik, drift och personal?

7. Vilka ekonomiska och tekniska konsekvenser visar den kompletterade analysen av energiplanen, och ändras målen innan ärendet återkommer?

8. Vilka konkreta åtgärder vidtar kommunstyrelsen efter revisionens kritik mot kompetensförsörjningen, och när ska de följas upp?

9. Vilken vårdform kan kommunen och Region Östergötland enas om för svårt sjuka äldre om närvårdsplatser inte blir aktuella i Norrköping?

10. Hur påverkar den nya taxan antalet utlämnade digitala handlingar och kommunens möjligheter att erbjuda snabb och enkel insyn?

11. När tecknas avtalet om Café Swartz, och öppnar verksamheten enligt ambitionen under sommaren 2026?

12. Kommer förslaget om att flytta Kontakt Norrköping till stadsbiblioteket tillbaka, och vilka kostnader och verksamhetskonsekvenser redovisas då?

Källor och metod

Sammanfattningen bygger på Norrköpings kommuns webbsändning, automatiska transkribering, sammanträdeshandlingar och tillgängliga protokollsutdrag.

• Kommunfullmäktiges webbsändning

• Dagordning och sammanträdeshandlingar

• Protokoll och protokollsutdrag

• Direktlänk till beslutet om LOV och LOU i hemtjänsten

Webbsändningen och den officiella mötessidan har kontrollerats mot kommunens publicerade material.

AI har använts för att gå igenom materialet, identifiera viktiga frågor, jämföra politiska förslag och ta fram utkast till sammanfattningen. Den slutliga texten har granskats och redigerats före publicering.

Efter klubban gör inte anspråk på att återge varje anförande eller detalj från sammanträdet. Syftet är att ge en saklig och begriplig överblick över de viktigaste besluten och politiska skiljelinjerna.

Både AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel. Upptäcker du ett sakfel eller en viktig uppgift som saknas är du välkommen att höra av dig. Rättelser publiceras öppet.

Vill du läsa nästa sammanfattning?

Efter klubban sammanfattar besluten, konflikterna och frågorna som behöver följas upp i Norrköpings kommunpolitik.

Prenumerera kostnadsfritt eller dela artikeln med någon som vill följa lokalpolitiken utan att se hela sammanträdet.

Subscribe now

Norrköpings kommunfullmäktige fattade ett av mandatperiodens ekonomiskt största beslut när samtliga åtta partier ställde sig bakom att säga upp medfinansieringsavtalet för en upphöjd järnvägsanläggning genom centrala Norrköping.

Det innebär inte att Ostlänken stoppas. Kommunen och Trafikverket går i stället vidare med markförlagda spår som utgångspunkt. Den lösningen blir billigare och bedöms få kortare byggtid, men den innebär också att järnvägen även fortsättningsvis riskerar att bilda en barriär mellan innerstaden och Butängen.

Under mötet bifölls också motioner om att informera skuldsatta invånare om kommunens kostnadsfria rådgivning och om att utveckla Norrköpings motorkultur. Förslagen om en särskild jordbruksstrategi och en kommunal klimatfond avslogs.

Om den här sammanfattningen

Artikeln har tagits fram med hjälp av AI, som har använts för att analysera och sammanfatta mötets webbsändning, automatiska transkribering och offentliga handlingar. Texten har därefter granskats och redigerats före publicering.

AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel, särskilt i namn, siffror och politiska yrkanden. Sakfel rättas öppet.

Mötet på en minut

Kommunfullmäktige beslutade bland annat att:

• enhälligt säga upp medfinansieringsavtalet för den upphöjda Ostlänkenpassagen genom centrala Norrköping,

• återremittera 2027 års sammanträdesdagar för att om möjligt undvika grund- och gymnasieskolornas lov,

• anta nya regler om omställningsstöd och pension för förtroendevalda från den 15 oktober 2026,

• bifalla motionen om att informera om kommunens budget- och skuldrådgivning i påminnelser och inkassobrev,

• bifalla motionen om att utreda och utveckla Norrköpings motorkultur och motorinriktade aktiviteter för unga,

• avslå Miljöpartiets motion om en särskild strategi för jordbruksmark,

• avslå Miljöpartiets motion om en kommunal klimatfond,

• notera revisionens granskning, där Norrköping Airport och Norrköpings Spårvägar fick viss kritik men inga formella anmärkningar.

Det fanns ingen politisk konflikt om att lämna den upphöjda stationslösningen när den nya kostnadsbilden blev känd. Skillnaden låg i vad partierna betonade: ekonomiskt handlingsutrymme och kortare byggtid på ena sidan, förlorade stadsutvecklingsmöjligheter och en fortsatt järnvägsbarriär på den andra.

Vill du följa vad som händer efter klubban?

Prenumerera kostnadsfritt på Efter klubban och få kommande sammanfattningar av Norrköpings kommunpolitik direkt i din inkorg.

Subscribe now

Avtalet om den upphöjda Ostlänkenstationen sades upp

Kommunfullmäktige beslutade enhälligt att säga upp det medfinansieringsavtal som Norrköpings kommun och Trafikverket tecknade 2022 för Ostlänkens upphöjda passage genom centrala Norrköping.

Den tidigare lösningen innebar att järnvägen och stationen skulle byggas på bro. Tanken var bland annat att minska järnvägens barriäreffekt och göra det lättare att knyta samman innerstaden med den planerade stadsutvecklingen i Butängen.

En ny osäkerhetsanalys förändrade förutsättningarna. Den beräknade kostnaden för den upphöjda anläggningen steg till 5,985 miljarder kronor. Kommunens beräknade andel blev 4,190 miljarder kronor, cirka 1,246 miljarder mer än i den tidigare kostnadsbedömningen. Den totala kostnadsökningen beräknades till omkring 1,929 miljarder kronor.

Även den nya kalkylen var osäker. Beloppet 5,985 miljarder var ett så kallat P50-värde, vilket innebär att sannolikheten att kostnaden skulle hålla sig inom budgeten bedömdes till 50 procent. Analysen angav ett osäkerhetsintervall på ungefär plus eller minus 1,49 miljarder kronor kring ett medelvärde på cirka 5,93 miljarder.

Kommunen och Trafikverket bedömde därför att kostnaden blivit för hög i förhållande till nyttan. Trafikverket hade redan beslutat att säga upp avtalet, under förutsättning att Norrköpings kommun fattade motsvarande beslut.

Markförlagda spår blir den nya utgångspunkten

Uppsägningen betyder inte att fullmäktige har beslutat om den slutliga utformningen av den nya stationen och alla passager genom området.

Det som beslutades var att lämna avtalet om den upphöjda lösningen. Den fortsatta planeringen ska utgå från markförlagda spår. Trafikverkets grundutförande ska ersätta de passager som finns i dag, medan kommunen kan föreslå ytterligare broar eller tunnlar.

Hur många extra passager som ska byggas, hur de ska utformas och vad kommunen i så fall ska betala är ännu inte avgjort. Ett nytt avtal behöver förhandlas fram och återkomma för politisk behandling.

Även kostnaderna för arbete som redan utförts är under förhandling. Enligt det uppsagda avtalet ska parterna dela vissa verifierade kostnader, men en stor del av det arbete som redan lagts ned bedöms kunna användas även i den nya planeringen. Någon slutlig ersättningssumma fanns inte i beslutsunderlaget.

3,232 miljarder är en bokföringseffekt – inte nya pengar på kontot

I underlaget anges att kommunens resultat påverkas positivt med 3,232 miljarder kronor när den tidigare avsättningen för medfinansieringen återförs.

Det ska inte tolkas som att kommunen får in 3,232 miljarder kronor i kontanter eller omedelbart kan fördela samma belopp till andra verksamheter. Avsättningen har påverkat kommunens bokförda resultat under flera år. Underlaget anger uttryckligen att nettoeffekten för perioden 2022–2025 är noll och att inget utflöde av pengar har skett.

Den verkliga ekonomiska lättnaden ligger i att kommunen inte längre ska bära den beräknade framtida medfinansieringen för den upphöjda lösningen. Det minskar kommunens investeringsbehov, framtida upplåning och kostnader för räntor och avskrivningar. Hur stort det årliga utrymmet faktiskt blir beror på kommunens kommande investeringsplaner och de nya avtal som tecknas med Trafikverket.

Fördjupning: Samma återföring blev en central del av kommunens årsredovisning för 2025, där det bokförda resultatet uppgick till nästan 3,6 miljarder kronor. Läs mer i Åtta timmar om bokslutet: socialnämnden fick anmärkning – framtidsråd fick ja.

Tidsplanen sägs inte påverkas av stationsomtaget

Beslutsunderlaget anger att planeringsskedet kan förlängas med två till tre år, men att markförlagda spår går betydligt snabbare att bygga. Kommunens och Trafikverkets bedömning var därför att förändringen i Norrköping inte i sig ska försena trafikstarten.

Det är samtidigt inte samma sak som en garanti för att hela Ostlänken står färdig ett visst år. Underlaget beskrev en nationell osäkerhet kring finansiering och tidplan och öppnade för att trafiken kan behöva starta etappvis.

Den stora politiska skiljelinjen: ekonomin mot stadsutvecklingen

Alla åtta partier ställde sig bakom uppsägningen. Olle Vikmång (S), Nicklas Lundström (V), Christopher Jarnvall (SD), Patrik Palm (M), Alex Nejdemo (L), Robert Nordman (MP), Tomas Tekmen (KD) och Christian Widlund (C) yrkade samtliga bifall.

Det fanns därför ingen konflikt om själva beslutet. Däremot fanns en tydlig skillnad i hur partierna beskrev vad Norrköping vinner och förlorar.

Företrädare för styret och flera oppositionspartier betonade att den nya kalkylen gjorde den upphöjda lösningen ekonomiskt oförsvarbar. De lyfte att kostnaden riskerade att tränga undan investeringar och löpande resurser till exempelvis skola, omsorg, trygghet och andra anläggningar.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet stödde beslutet men betonade tydligare förlusten. En upphöjd järnväg hade gjort det lättare att bygga ihop staden. Med spåren kvar på marken behöver kommunen i stället hitta andra sätt att minska barriären, exempelvis genom fler broar eller tunnlar.

Det avgörande blir därför inte bara om den nya stationen blir billigare. Det blir också hur väl kommunen lyckas bevara tillgängligheten mellan innerstaden, resecentrum och Butängen när den nya lösningen ritas om.

Revisionen kritiserade Airport och Spårvägar

Kommunfullmäktige fick information om lekmannarevisorernas granskning av kommunens bolag och noterade informationen till protokollet.

Samtliga bolag hade fått rena revisionsberättelser från den auktoriserade revisorn och inget bolag fick en formell anmärkning. Två bolag fick däremot avvikande granskningsrapporter med viss kritik.

För Norrköping Airport pekade revisionen bland annat på behov av att revidera affärsplanen årligen, göra de övergripande målen mer konkreta och stärka kris- och kontinuitetsplaneringen. Behovet av en tjänsteman i beredskap skulle också utvärderas.

För Norrköpings Spårvägar gällde kritiken bland annat bristande följsamhet till ägardirektivet, mål som inte formulerats eller följts upp tillräckligt och avsaknad av indikatorer. Revisionen såg också risker i bolagets beroende av andra aktörer och ville se bättre uppföljning av avtalet med samhällsbyggnadskontoret.

Fullmäktige fattade inget nytt åtgärdsbeslut i dessa frågor under mötet. Uppföljningen ligger i bolagens och ägarnas fortsatta arbete och i kommande revision.

Möteskalendern för 2027 skickades tillbaka

Förslaget till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige och vissa nämnder under 2027 avgjordes inte.

Tomas Forsberg (SD) uppmärksammade att det föreslagna fullmäktigemötet den 22 februari låg under skolornas sportlov och föreslog i stället den 15 februari. Olle Vikmång (S) yrkade på att hela ärendet skulle återremitteras för att kommunen om möjligt skulle undvika möten under grund- och gymnasieskolornas lov.

Fullmäktige beslutade om återremiss. Några slutliga mötesdatum för 2027 fastställdes alltså inte vid sammanträdet.

Underlaget visar samtidigt att sammanträdesplaneringen har ekonomiska konsekvenser. Ett heldagsmöte beräknas kosta omkring 40 000 kronor för en nämnd med 13 ledamöter, 34 000 kronor för 11 ledamöter och 28 000 kronor för nio ledamöter. Återremissen handlade dock om datumen, inte om att ändra antalet planerade möten.

Senare uppföljning: Den 15 juni fastställde fullmäktige mötesdagarna för 2027. Februarimötet flyttades från den 22 till den 15 februari och det reviderade upplägget undviker sportlovsvecka 8, påsklovsvecka 13 och höstlovsvecka 44 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Fullmäktige sammanträder den 25 januari, 15 februari, 22 mars, 26 april, 31 maj, 21 juni, 30 augusti, 27 september, 25 oktober, 29 november och 13 december.

Läs mer i sammanfattningen av budgetfullmäktige den 15 juni.

Nya omställnings- och pensionsregler för politiker

Kommunfullmäktige antog OPF-KR 26, nya bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Reglerna börjar gälla den 15 oktober 2026 och är avsedda för politiska uppdrag som tillträds efter valet 2026.

Förtroendevalda som lämnar sina uppdrag i samband med valet fortsätter att omfattas av de tidigare reglerna. De nya bestämmelserna gäller i huvudsak personer vars första politiska uppdrag började efter valet 2014.

En central förändring är att ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med andra inkomster redan från det första året. I det tidigare regelverket var det första året samordningsfritt. Det kan minska kommunens kostnader, men beslutsunderlaget säger att den exakta ekonomiska effekten inte går att beräkna i förväg.

Reglerna innehåller också möjlighet att neka stöd efter vissa allvarliga lagakraftvunna brottsdomar. På pensionsområdet införs bland annat en nedre utbetalningsgräns på 250 kronor per år, en minsta utbetalningstid på tio år, tidigaste uttag vid 62 års ålder och automatisk utbetalning från 70 år.

Beslutet fattades utan redovisad politisk strid.

Motionerna i korthet

Strategi för jordbruksmark – avslogs

Miljöpartiets motion om en särskild strategi för jordbruksmark avslogs. Samtliga närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare från Miljöpartiet reserverade sig.

Motionärerna Robert Nordman, Hedda Ottesen och Ingemar Hillerström ville ha ett samlat styrdokument för att bevara jordbruksmark, utveckla den mark som kommunen arrenderar ut, återställa tidigare jordbruksmark och tydliggöra hur jordbruksmark ska vägas mot andra samhällsintressen.

Majoritetens argument var att frågorna redan hanteras i översiktsplanen, livsmedelsstrategin och kommunens landsbygdspolitik. I underlaget anges att en procent av kommunens jordbruksmark pekas ut för möjlig framtida exploatering, jämfört med fem procent i den tidigare översiktsplanen. En ny strategi ansågs därför riskera att skapa dubbelstyrning och mer administration.

Miljöpartiet invände att de befintliga dokumenten lämnar luckor, särskilt när det gäller att återställa och utveckla jordbruksmark, och att en översiktsplan inte ger samma tydliga och samlade styrning som den föreslagna strategin.

Information om skuldrådgivning – bifölls

Roger Eklund-Åkessons (M) motion om att motverka överskuldsättning bifölls.

Kommunen ska ta fram en rutin för att systematiskt informera om den kostnadsfria budget- och skuldrådgivningen i samband med påminnelsefakturor och andra relevanta betalningshändelser. Informationen ska utformas i linje med socialtjänstens intentioner, likabehandlingsprincipen och reglerna om god inkassosed.

Det nya avtalet för kommunens påminnelse- och inkassohantering medger inte separata bilagor, men en informationstext kan läggas direkt i påminnelser och inkassobrev. Arbetet bedöms i huvudsak kunna genomföras med befintliga resurser, även om avtalsanpassningen kan innebära en mindre kostnad.

Roger Eklund-Åkesson (M), Alexander Winge (S) och Nicklas Lundström (V) yrkade bifall. Ingen opposition mot förslaget redovisades.

Klimatfond – avslogs

Miljöpartiets motion om en kommunal klimatfond avslogs. Miljöpartiets och Vänsterpartiets närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare reserverade sig.

Hedda Ottesen och Robert Nordman ville att föreningar skulle kunna söka pengar till lokala klimatprojekt och att kommunen skulle kunna matcha privat medfinansiering. Motionärerna såg fonden som ett sätt att få fler föreningar, företag och invånare engagerade i klimatarbetet.

Underlaget beskrev en möjlig modell med en kommunal grundfinansiering på en miljon kronor och upp till ytterligare en miljon i matchning av externa bidrag. Därtill beräknades administration, handläggning och systemstöd kräva ungefär en halvtidstjänst, motsvarande cirka 500 000 kronor per år. Vid starten bedömdes resursbehovet vara större. Detta var ett räkneexempel, inte en beslutad budget.

Majoriteten ansåg att en ny fond skulle kräva omfattande administration, juridiska bedömningar och kontroll av sökande, resultat och externa givare. Risker för felaktiga utbetalningar och så kallad greenwashing lyftes också. Styret ville i stället prioritera kommunens klimatmål, klimathandlingsplan och ordinarie budgetprocess.

Motionärerna och Vänsterpartiet invände att kommunen redan hanterar andra bidragssystem och att en klimatfond kan skapa lokalt engagemang, nya idéer och klimatnytta som kommunen inte åstadkommer på egen hand.

Satsa på Norrköpings motorkultur – bifölls

Vänsterpartiets motion om Norrköpings motorkultur bifölls med brett stöd.

Beslutet innebär att kommunen ska utreda och utveckla samverkan med motorföreningar och motorevenemang, undersöka en öppen motorinriktad fritidsverksamhet där unga kan underhålla och reparera fordon, se över anläggningar och platser för motorsport och undersöka hur motorkulturens roll kan lyftas fram.

Det är viktigt att skilja på beslutet och ett färdigt genomförande. Fullmäktige beslutade inte att omedelbart bygga en ny motorgård eller finansiera en bestämd anläggning. Flera delar ska utredas och behöver vägas mot den kommande anläggningsstrategin och framtida budgetbeslut.

Kommunen har redan kontakt med verksamheter vid Kråkvilan och Himmelstalund. Under 2025 fick de tre föreningarna vid Kråkvilan sammanlagt 420 000 kronor i driftbidrag. SMK Östgöta MC fick dessutom 25 000 kronor för sitt eget arrendeområde och 8 365 kronor i medlemsbidrag till barn- och ungdomsverksamheten.

I debatten lyftes motorkulturen både som en del av Norrköpings identitet och besöksnäring och som en möjlighet att skapa en meningsfull och säkrare fritid för motorintresserade unga, bland annat ungdomar med A-traktorer.

Interpellationer och frågor

Interpellationer är frågor från ledamöter till ansvariga politiker. De kan leda till debatt och synliggöra politiska motsättningar, men innebär normalt inte att kommunfullmäktige fattar ett nytt bindande beslut. Samtliga interpellationer vid mötet noterades som ställda och besvarade.

Snöröjningen

Tobias Holmberg (V) frågade hur vinterns snöröjning fungerat och hur kommunen tar hänsyn till personer som måste ta sig till arbetet på plats eller har en funktionsnedsättning.

Tomas Tekmen (KD) svarade att arbetet i huvudsak följt planeringen men att det funnits brister på platser som kräver handskottning, exempelvis vid övergångar och hållplatser. Kommunens prioriteringar utgår enligt svaret från trafikslag, vägarnas betydelse och samhällsviktiga funktioner, inte från vilka invånare som kan arbeta hemifrån.

Parkeringstal i den nya parkeringsnormen

Florian Aranda (SD) frågade hur kommunen räknar parkeringsbehov i den nya normen. Tomas Tekmen svarade att det inte finns en enda fast procentsats av en byggnads bruttoarea. Ytor som skapar parkeringsbehov ska räknas, medan exempelvis garage och teknikutrymmen kan undantas. Fastighetsägaren eller byggherren behöver visa hur parkeringen ska lösas.

Parkeringarna vid Bråvallagymnasiet

Julia Linander (V) och Patrik Palm (M) hade var sin interpellation om parkeringssituationen vid Bråvallagymnasiet.

Louise Malmström (S) svarade att skyltningen skulle förtydligas och fler platser märkas upp. Om det inte räcker kan marken vid det tidigare äldreboendet användas för ytterligare parkering. I svaret angavs att åtgärderna med skyltar och markeringar skulle kunna genomföras inom två till fyra veckor.

Kommunen hänvisade också till kollektivtrafiken. Två inhyrda dubbeldäckare körde från centralstationen på morgonen, medan eleverna på eftermiddagen fick ta sig till spårvagnshållplatsen vid Fridvalla, omkring 850 meter bort. Parkeringsövervakningen motiverades med att räddningsvägar och säkerhet måste fungera.

Lokal livsmedelsförsörjning och fodertillsatsen Bovaer

Christopher Jarnvall (SD) frågade om kommunen kan ställa krav för att skydda den lokala livsmedelsförsörjningen och undvika mejeriprodukter från djur som fått fodertillsatsen Bovaer.

Tomas Tekmen svarade att en stor del av kommunens mejeriprodukter är ekologiska eller KRAV-märkta, där tillsatsen inte är tillåten, och att kommunen arbetar med spårbarhet och hållbarhetskrav inom ramen för upphandlingslagstiftningen. Någon särskild leverantörsdialog om Bovaer hade enligt svaret ännu inte förts.

Kostnader för LVM-vård

Olle Connman-Ek (M) frågade om Norrköping betalar för tvångsvård enligt LVM i fall där en annan kommun egentligen har kostnadsansvaret.

Alex Nejdemo (L) svarade att sådana gränsdragningsproblem förekommit och att kommunen då kontaktar den andra kommunen och vid behov kan vända sig till Inspektionen för vård och omsorg. Socialkontoret hade däremot ingen särskild statistik över hur många ärenden det gällde eller hur stor del av kostnaderna som kunde kopplas till andra kommuners ansvar.

Det innebär att interpellationen synliggjorde en kunskapslucka, men mötet ledde inte till något nytt uppdrag om att börja följa kostnaderna separat.

Misstänkta bidragsbrott

Roger Eklund-Åkesson (M) frågade om kommunen polisanmäler alla misstankar om bidragsbrott.

Alexander Winge (S) svarade att delegationen ändrats så att ansvarig enhetschef kan fatta beslut om polisanmälan snabbare och att kommunen framöver avser att anmäla misstänkta brott och försök bredare. De siffror som redovisades omfattade både utredningar, återkrav och polisanmälningar och är inte direkt jämförbara med varandra.

Personligt ombud

Nicklas Lundström (V) frågade vad som hänt efter att verksamheten personligt ombud organiserats om.

Alex Nejdemo svarade att den ursprungliga besparingsberäkningen på sex miljoner kronor byggde på en felaktig uppgift om lokalhyran. Besparingsmålet hade därför justerats till fyra miljoner kronor. För 2026 väntades besparingen bli omkring tre miljoner eftersom förändringen genomförts senare än planerat.

Enligt svaret hade 40 personer flyttats över från den tidigare verksamheten och ytterligare sju tillkommit. Telefonens öppettid hade minskat till två tillfällen i veckan på grund av bemanningssituationen, medan drop-in-tiderna skulle vara oförändrade. Kommunen planerade en utvärdering tidigt under hösten 2026.

Frågan avgjordes inte genom något nytt beslut. Den blir därför viktig att följa när utvärderingen presenteras.

Matkravet för serveringstillstånd

Olle Connman-Ek (M) frågade om innehavare av serveringstillstånd skulle kunna sluta servera mat när den då väntade lagändringen tog bort kravet på kök och matservering den 1 juni 2026, utan att ansöka på nytt.

I svaret uppgavs att kommunen inte skulle kräva en ny tillståndsprocess eller särskild ändringsanmälan enbart för att verksamheten valde att ändra sitt matutbud efter lagändringen. Detta var ett svar på en ledamotsfråga, inte ett separat beslut om kommunala tillståndsregler.

Övriga beslut i korthet

Kommunfullmäktige behandlade även följande:

• Tomas Tekmen (KD) och Robert Nordman (MP) utsågs till justerare. Justeringsdagen fastställdes till den 6 maj.

• Flera fyllnadsval genomfördes i utbildningsnämnden, byggnads- och miljöskyddsnämnden, kommunrevisionen och kommunala bolag.

• Tre nya motioner lämnades till kommunstyrelsen för beredning: om vildsvin på kommunens tallrikar, ett kommunalt viltarvode för vildsvin och samordning av kommunens logistik och servicefunktioner. Inget av förslagen prövades i sak vid mötet.

• Förmiddagens företagsbesök följdes av korta rapporter om bland annat kommunens bemötande av företag. Inga bindande beslut fattades med anledning av rapporterna.

• Det fanns inga övriga rapporter under dagordningens sista punkt.

Vad betyder mötet för Norrköpingsborna?

Det mest långtgående beslutet är att kommunen lämnar den upphöjda Ostlänkenlösningen. Det minskar en mycket stor ekonomisk risk och ger större möjlighet att prioritera andra investeringar och kommunal verksamhet. Men det betyder inte att miljarder omedelbart blir tillgängliga i budgeten.

För resenärer och boende kring resecentrum är den slutliga utformningen fortfarande osäker. Den nya stationen ska planeras om, passagerna över eller under spåren ska förhandlas och utvecklingen av Butängen kan förskjutas. En billigare lösning kan ge kortare byggtid, men en sämre koppling mellan stadsdelarna skulle kunna påverka staden under mycket lång tid.

Beslutet om skuldrådgivning kan få en mer direkt, om än mindre dramatisk, effekt. Invånare som börjar få obetalda kommunala fakturor ska tidigare få veta att kostnadsfri och opartisk hjälp finns.

Beslutet om motorkulturen öppnar för bättre samverkan, fler aktiviteter och en möjlig motorinriktad mötesplats för unga. Men satsningarnas omfattning avgörs först när utredningar, lokalfrågor och framtida budgetar behandlas.

Avslagen på jordbruksstrategin och klimatfonden innebär att kommunen tills vidare fortsätter genom befintliga styrdokument, klimatplanering och ordinarie bidrags- och budgetsystem. För dem som efterfrågade särskilda verktyg för jordbruksmark och lokala klimatprojekt blev resultatet därför ett nej.

Efter klubbans reflektion

Det är ovanligt att ett beslut med ekonomiska konsekvenser i miljardklassen möts av fullständig enighet. Den nya kalkylen gjorde vägvalet lättare, men enigheten får inte dölja hur mycket som fortfarande är oklart.

Fullmäktige sade upp ett avtal. Fullmäktige beslutade inte hur den markförlagda stationen slutligen ska se ut, hur många extra passager som ska byggas, vad de ska kosta eller hur redan upparbetade kostnader ska fördelas. Den politiskt svåra delen kan därför ligga framför kommunen snarare än bakom den.

Redovisningen av 3,232 miljarder visar också hur lätt kommunal ekonomi kan missförstås. En stor positiv post i resultaträkningen kan låta som nya pengar, trots att underlaget samtidigt säger att ingen betalning har skett och att nettoeffekten över flera år är noll. När beloppen är så stora behöver kommunen vara ovanligt tydlig med skillnaden mellan bokföring, investeringsutrymme och pengar som faktiskt kan användas i verksamheten.

Interpellationen om personligt ombud illustrerar en annan typ av insynsproblem. Ett besparingsmål hade byggt på en felaktig hyresuppgift och justerades från sex till fyra miljoner kronor. En sådan korrigering bör följas av en tydlig redovisning av hur felet uppstod, hur servicen har påverkats och om den nya organisationen når de personer som behöver stödet.

Mötet visar samtidigt värdet av tydliga beslutsunderlag och lättillgängliga sammanfattningar. När ett enda ärende innehåller flera kostnadsnivåer, bokföringsposter, osäkerhetsintervall och framtida förhandlingar räcker det inte att bara redovisa en stor slutsiffra. Invånarna behöver kunna se vad som faktiskt beslutats, vad som fortfarande är öppet och vilka belopp som är beräkningar snarare än slutliga kostnader.

Frågor att följa framöver

1. Vilken slutlig stations- och spårlösning förhandlar kommunen och Trafikverket fram?

2. Hur många passager över eller under järnvägen ingår i Trafikverkets grundutförande, och vilka tillägg vill kommunen betala för?

3. Hur stora blir kommunens slutliga kostnader för redan utfört arbete efter att medfinansieringsavtalet sagts upp?

4. Påverkas den faktiska trafikstarten i Norrköping när den nationella transportplanen och Ostlänkens etappindelning är fastställda?

5. Hur påverkas planerna för bostäder, verksamheter och spårväg i Butängen av den markförlagda järnvägen?

6. Hur följer kommunen upp revisionens kritik mot Norrköping Airport och Norrköpings Spårvägar?

7. Vilka sammanträdesdagar för 2027 föreslås efter återremissen, och har samtliga skollov kunnat undvikas?

   Besvarad den 15 juni 2026: Mötesdagarna fastställdes och de angivna skollovsveckorna undveks.

8. När börjar informationen om budget- och skuldrådgivning synas i kommunens påminnelser och inkassobrev, och leder den till att fler söker stöd tidigare?

9. Vilka konkreta förslag kommer ur beslutet om motorkultur, och avsätts pengar till lokaler, anläggningar eller ungdomsverksamhet?

10. Visar höstens utvärdering att den nya organisationen för personligt ombud ger tillräcklig tillgänglighet och når minst lika många personer som tidigare?

Källor och metod

Sammanfattningen bygger på Norrköpings kommuns webbsändning, automatiska transkribering, sammanträdeshandlingar och tillgängliga protokollsutdrag.

• Kommunfullmäktiges webbsändning

• Dagordning och sammanträdeshandlingar

• Protokoll och protokollsutdrag

• Direktlänk till beslutet om Ostlänken

AI har använts för att gå igenom materialet, identifiera viktiga frågor, jämföra politiska förslag och ta fram utkast till sammanfattningen. Den slutliga texten har granskats och redigerats före publicering.

Efter klubban gör inte anspråk på att återge varje anförande eller detalj från sammanträdet. Syftet är att ge en saklig och begriplig överblick över de viktigaste besluten och politiska skiljelinjerna.

Både AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel. Upptäcker du ett sakfel eller en viktig uppgift som saknas är du välkommen att höra av dig. Rättelser publiceras öppet.

Vill du läsa nästa sammanfattning?

Efter klubban sammanfattar besluten, konflikterna och frågorna som behöver följas upp i Norrköpings kommunpolitik.

Prenumerera kostnadsfritt eller dela artikeln med någon som vill följa lokalpolitiken utan att se hela sammanträdet.

Subscribe now

Ett bokfört resultat på nästan 3,6 miljarder kronor, en formell anmärkning mot socialnämnden och ett ja till att inrätta ett framtidsråd för unga. Det var några av de viktigaste delarna när Norrköpings kommunfullmäktige sammanträdde den 25 maj.

Den stora ekonomiska siffran behöver samtidigt förklaras. Merparten av resultatet består av en bokföringsmässig återföring kopplad till Ostlänken och innebär inte att kommunen plötsligt har fått flera miljarder kronor att använda.

Fullmäktige behandlade också sju motioner. Sex avslogs, medan förslaget om ett framtidsråd bifölls. Under mötets senare del diskuterades bland annat nya simhallar, livräddande insatser, beredskapen för värme och torka samt nya regler för kommunal säljverksamhet.

Om den här sammanfattningen

Artikeln har tagits fram med hjälp av AI, som har använts för att analysera och sammanfatta mötets webbsändning, automatiska transkribering och offentliga handlingar. Texten har därefter granskats och redigerats före publicering.

AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel, särskilt i namn, siffror och politiska yrkanden. Sakfel rättas öppet.

Mötet på en minut

Kommunfullmäktige beslutade bland annat att:

• godkänna Norrköpings kommuns årsredovisning för 2025,

• konstatera ett bokfört resultat på närmare 3,6 miljarder kronor, där omkring 3,2 miljarder beror på en återförd avsättning för Ostlänken,

• bevilja kommunstyrelsen och samtliga nämnder ansvarsfrihet,

• samtidigt ställa sig bakom kommunrevisionens formella anmärkning mot socialnämnden,

• bifalla motionen om att utreda formen för och därefter inrätta ett framtidsråd för unga,

• avslå sex andra motioner om bland annat simskola, förskolans bemanning, trafiksäkerhet, gröna skolgårdar och blommande vägkanter,

• anta en ny koncerngemensam policy för kommunens styrmodell,

• göra Näringslivsfastigheter i Norrköping AB till ett renodlat fastighetsförvaltande bolag,

• godkänna årsredovisningarna för Räddningstjänsten Östra Götaland och Samordningsförbundet Östra Östergötland,

• skicka en ny motion om en mötesplats i Åby till kommunstyrelsen för beredning.

Den tydligaste politiska skiljelinjen handlade om hur kommunens resultat ska tolkas. Den styrande Kvartetten lyfte fram stabil ekonomi och förbättrad måluppfyllelse, medan oppositionspartierna från olika håll pekade på underskott, befolkningsutveckling, välfärdens resurser, trygghet och klimat.

Vill du följa vad som händer efter klubban?

Prenumerera kostnadsfritt på Efter klubban och få kommande sammanfattningar av Norrköpings kommunpolitik direkt i din inkorg.

Subscribe now

Bokslutet godkändes – men 3,6 miljarder behöver förklaras

Norrköpings kommun redovisade ett resultat på 3,596 miljarder kronor för 2025.

Det är en ovanligt stor siffra, men den ger inte en rättvisande bild av kommunens löpande ekonomi. Av resultatet kommer 3,232 miljarder kronor från att kommunen har återfört en tidigare avsättning för medfinansieringen av Ostlänken.

Återföringen gjordes sedan bedömningen ändrats om hur medfinansieringen ska hanteras. Det är en bokföringsmässig förändring och innebär inte att 3,2 miljarder kronor har betalats in till kommunens konto.

När följande delar räknas bort:

• återföringen för Ostlänken,

• orealiserade värdeförändringar på värdepapper,

• resultat från exploateringsverksamheten,

återstår ett resultat på 156 miljoner kronor.

Det är den siffran som bättre beskriver utfallet i kommunens ordinarie ekonomi. Budgeten, när exploateringsresultatet räknades bort, var ett underskott på 28 miljoner kronor.

Kommunen klarade samtliga finansiella mål. Av de 21 mått som används för att bedöma de politiska verksamhetsmålen bedömdes 15 vara uppnådda. Fem nåddes inte och för ett mått saknades underlag.

Bland andra uppgifter i årsredovisningen finns att:

• befolkningen minskade med 76 personer till 144 904 invånare,

• antalet invånare som är 80 år eller äldre ökade med 480,

• antalet barn och unga mellan 0 och 19 år minskade med 409,

• kommunens investeringar uppgick till drygt 1,08 miljarder kronor,

• kommunens låneskuld ökade med 448 miljoner till cirka 8,85 miljarder kronor,

• antalet anställda minskade med 206 till 10 762.

Årsredovisningen godkändes utan något motförslag. Fullmäktige beslutade samtidigt om några tekniska ändringar av hur vissa mål ska följas upp, bland annat resultat efter SFI och kontinuiteten inom hemtjänsten.

Bakgrunden till uppsägningen av medfinansieringsavtalet och skillnaden mellan bokföringseffekten och faktiska pengar behandlas närmare i Tre timmar om Ostlänken: miljardavtalet sades upp – motorkulturen fick ja.

Socialnämnden fick anmärkning – men också ansvarsfrihet

Kommunrevisionens allvarligaste kritik riktades mot socialnämnden.

Nämnden avslutade 2025 med ett underskott på 120,9 miljoner kronor. Revisorerna bedömde att verksamheten inte hade bedrivits på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen endast delvis varit tillräcklig.

Anmärkningen motiverades med:

• bristande måluppfyllelse,

• brister i styrningen av ekonomin,

• otillräcklig intern kontroll,

• ett underskott som växte under året.

En anmärkning är en formell kritik från kommunrevisionen. Den är allvarligare än en vanlig rekommendation, men innebär inte automatiskt att ansvarsfrihet ska nekas.

Socialnämnden hade före fullmäktigemötet lämnat en förklaring till kritiken. Nämnden uppgav bland annat att åtgärder hade vidtagits för bättre ekonomistyrning och att arbetet med att få ekonomin i balans hade förstärkts.

Kommunfullmäktige valde därför att både ställa sig bakom anmärkningen och bevilja socialnämndens ledamöter ansvarsfrihet.

Det innebär att fullmäktige accepterade revisorernas kritik, men inte bedömde bristerna som så allvarliga att de politiskt ansvariga skulle nekas ansvarsfrihet.

Även kommunstyrelsen och övriga nämnder beviljades ansvarsfrihet.

Senare uppföljning: Den 15 juni redovisades en prognos om ett nytt underskott på 90 miljoner kronor för socialnämnden 2026. Fullmäktige godkände att nämnden avslutar året med underskott, uppmanade nämnden att aktivt minska det och gav kommunstyrelsen i uppdrag att särskilt följa ekonomin. I budgeten för 2027 får nämnden ett tillfälligt tillskott på sammanlagt 125 miljoner kronor.

Läs mer i sammanfattningen av budgetfullmäktige den 15 juni.

Den stora politiska konflikten: stabil ekonomi eller varningssignaler?

Det fanns bara ett formellt förslag till beslut om årsredovisningen. Samtliga partier kunde därför godkänna bokslutet samtidigt som de gav helt olika bilder av vad siffrorna visar.

Den styrande Kvartetten – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna – framhöll att kommunen hade klarat sina ekonomiska mål och uppnått fler verksamhetsmål än året före. Företrädare för styret lyfte bland annat arbetet inom skolan, omsorgen, tryggheten och kommunens förebyggande insatser.

Moderaterna pekade i stället på befolkningsminskningen, arbetslösheten, företagsklimatet och trygghetsproblemen. Partiets argument var att årsredovisningen innehåller flera varningssignaler som riskerar att döljas av det stora bokförda resultatet.

Vänsterpartiet betonade underskotten och situationen inom bland annat skola och socialtjänst. Partiet argumenterade för att svaga resultat på flera välfärdsområden visar att verksamheterna behöver större resurser.

Sverigedemokraterna lyfte bland annat trygghet, brottslighet, skola och omsorg och menade att kommunen borde ha genomfört kraftigare satsningar tidigare.

Miljöpartiet fokuserade på klimat- och miljömålen och ifrågasatte om kommunens indikatorer alltid mäter det som politikerna säger sig vilja uppnå.

Oenigheten handlade alltså inte om huruvida bokslutet var korrekt upprättat. Konflikten gällde vad resultatet säger om kommunens utveckling och vilka problem som bör prioriteras framöver.

Framtidsråd för unga ska inrättas – men formen ska först utredas

Miljöpartiets motion om ett framtidsråd var den enda av mötets sju motioner som bifölls.

Beslutet innebär att kommunen först ska utreda rådets form och därefter inrätta det. Tanken är att unga ska få en tydligare möjlighet att lämna förslag och påverka den lokala demokratin.

Det första framtidsrådet föreslås särskilt undersöka hur unga kan bli mer delaktiga i Norrköpings lokala demokrati och lämna förslag till kommunens nämnder och fullmäktige.

Förespråkarna argumenterade för att kommunen behöver bättre metoder för att nå unga som inte redan är politiskt eller föreningsmässigt engagerade. Ett råd skulle enligt dem kunna ge fler unga erfarenhet av demokratiskt deltagande och föra in perspektiv som annars riskerar att saknas.

Moderaterna och Sverigedemokraterna motsatte sig beslutet och reserverade sig. Kritiken handlade bland annat om kostnaden, risken för ytterligare administration och svårigheten att säkerställa att deltagarna verkligen representerar kommunens unga i stort.

Kommunens underlag uppskattar att en utökad personalresurs kan kosta omkring en miljon kronor. Därutöver kan ersättning till de ungdomar som deltar tillkomma.

Fullmäktige beslutade däremot inte:

• hur deltagarna ska utses,

• hur ofta rådet ska sammanträda,

• när rådet ska starta,

• hur stor den slutliga budgeten blir,

• från vilken befintlig verksamhet pengarna i så fall ska tas.

Beslutet är därför ett tydligt politiskt ställningstagande för ett framtidsråd, men ännu inte en färdig organisation eller finansierad verksamhet.

Ny styrmodell för hela kommunkoncernen

Fullmäktige antog en ny policy för Norrköpings kommuns styrmodell.

En viktig förändring är att styrmodellen uttryckligen ska omfatta hela kommunkoncernen, alltså både kommunens nämnder och de kommunala bolagen.

Policyn tydliggör också hur politiska program ska hanteras. Ett nytt politiskt program ska i fortsättningen lämnas till kommunfullmäktige som information, snarare än antas som ett eget formellt styrdokument.

För att politiska ambitioner ska bli bindande måste de omvandlas till mål, budgetposter, uppdrag eller andra beslut i den ordinarie styrningen.

Förändringen har enligt beslutsunderlaget inga direkta ekonomiska konsekvenser. Den påverkar däremot hur det politiska styrets löften och prioriteringar omsätts i formella beslut.

Näringslivsfastigheter blir ett renodlat förvaltningsbolag

Näringslivsfastigheter i Norrköping AB fick en ny bolagsordning och ett nytt ägardirektiv.

Bolagets uppdrag begränsas till att förvalta fastigheten Norrköping Motorn 13. Det ska därmed inte längre ha ett bredare näringspolitiskt uppdrag utan fungera som ett renodlat fastighetsförvaltande bolag.

Till följd av det mer begränsade uppdraget ersattes den politiskt tillsatta styrelsen med en tjänstepersonsstyrelse.

Kommunens underlag bedömer att förändringen inte får några direkta ekonomiska konsekvenser för den löpande verksamheten.

Motionerna i korthet

Alla barn ska ha råd med simskola – avslogs

Vänsterpartiet ville att kommunen skulle ta fram en modell för subventionerad simskola för barn från sex års ålder och erbjuda verksamheten på flera platser.

Motionen avslogs.

Majoriteten hänvisade bland annat till att de kommunala simanläggningarna redan är hårt bokade av skolor och föreningar och att det saknas både bassängtider och avsatta pengar för förslaget.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot avslaget.

Digitala anslagstavlor för föreningslivet – avslogs

Miljöpartiet föreslog digitala anslagstavlor på fem till sju platser där föreningar skulle kunna informera om aktiviteter.

Motionen avslogs.

I underlaget framhölls bland annat kostnaderna för skärmar, teknik, administration och underhåll. Det fanns också tveksamhet till om föreningslivet skulle vilja finansiera systemet genom avgifter enligt självkostnadsprincipen.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig.

Förskolelöftet – avslogs

Miljöpartiets förslag handlade om en flerårig ekonomisk modell för att successivt öka personaltätheten i förskolan.

Motionen avslogs.

I beslutsunderlaget uppskattades att en minskning från omkring 5,38 till 5 barn per pedagog skulle kosta cirka 46 miljoner kronor per år. En minskning till 4 barn per pedagog beräknades kosta omkring 206 miljoner kronor per år.

Majoriteten bedömde att kostnaden var för hög och att kommunen inte kunde avsätta framtida besparingar på det sätt som motionen föreslog.

Miljöpartiet reserverade sig.

Framtidsråd för unga – bifölls

Miljöpartiets motion om att utreda formen för och därefter inrätta ett framtidsråd bifölls.

Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet.

ISO-certifiering för trafiksäkerheten – avslogs

Vänsterpartiet ville utreda nyttan och kostnaden av att certifiera kommunens trafiksäkerhetsarbete enligt standarden ISO 39001.

Motionen avslogs.

En första certifiering uppskattades kosta mellan 600 000 och 900 000 kronor. Därefter beräknades den årliga kostnaden till omkring 200 000 kronor, utöver arbetstid, utbildning och administration.

Majoriteten ansåg att kommunens nuvarande arbete utifrån Nollvisionen var tillräckligt och att resurserna hellre borde användas till konkreta trafiksäkerhetsåtgärder.

Vänsterpartiet reserverade sig.

Gröna skolgårdar – avslogs

Miljöpartiet föreslog bland annat att asfalt skulle tas bort där det är möjligt och ersättas med träd, buskar och annan grönska.

Motionen avslogs.

Majoriteten hänvisade till att kommunen redan har riktlinjer, underhållsplaner och pågående investeringsarbete som omfattar skolgårdarnas utformning.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig.

Låt vägkanterna blomstra – avslogs

Miljöpartiet ville kartlägga lämpliga vägkanter, ta fram en strategi för blommande vägrenar och ställa tydligare krav vid upphandling av skötseln.

Motionen avslogs.

I underlaget lyftes bland annat att en fullständig kartläggning och förändrad skötsel skulle kräva resurser och kunna öka underhållskostnaderna. Majoriteten hänvisade även till pågående arbete med grön infrastruktur och biologisk mångfald.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig.

Interpellationer och frågor

Interpellationer och frågor ger ledamöterna möjlighet att kräva svar och skapa politisk debatt. De leder normalt inte till bindande beslut.

Var vildsvinsköttet lokalt?

En fråga ställdes om vildsvinskött som hade serverats inom äldreomsorgen.

Svaret var att köttet hade köpts genom Martin & Servera och kom från den svenska leverantören Tvärskogs Vilt. Tidigare direktinköp hade enligt svaret bland annat gjorts från Östergötland och Vikbolandet.

Vilka planer finns för nya simhallar?

Vänsterpartiet frågade om framtiden för Centralbadet och möjligheterna att bygga ut kommunens simytor.

Den styrande Kvartetten svarade att Centralbadet närmar sig slutet av sin tekniska livslängd och att styret avsåg att lägga in 1,5 miljarder kronor för en ny simhall och isytor i den kommande budgeten.

Detta var ett politiskt besked, inte ett bindande beslut vid mötet den 25 maj.

Själva investeringsplaneringen behandlades och beslutades senare vid budgetfullmäktige den 15 juni. Projektets närmare placering, omfattning och slutliga utformning återstår fortfarande att utreda.

Läs sammanfattningen av budgetfullmäktige den 15 juni

Förändringar av livräddande insatser

Vänsterpartiet frågade om förändringarna i samarbetet kring IVPA – i väntan på ambulans – mellan Räddningstjänsten Östra Götaland och Region Östergötland.

Kommunstyrelsens ordförande svarade att räddningstjänsten även fortsättningsvis ska larmas vid misstänkta hjärtstopp. Det hade enligt svaret inte funnits allmänna IVPA-larm i tätorten på samma sätt som i andra delar av området.

Kommunen hade inte tagit del av någon samlad risk- och konsekvensanalys. Svaret var att Region Östergötland ansvarar för den prehospitala sjukvården och därmed för bedömningen av vårdens organisation och nivå.

Vänsterpartiet argumenterade för att kommunen borde ta en mer aktiv roll och verka för ett starkare samarbete även om det innebär ökade kostnader.

Något nytt beslut fattades inte.

Beredskap för torka och värmeböljor

Vänsterpartiet ställde frågor om värme, torka, skogsbränder och dricksvattenförsörjningen.

Kommunens svar var att det inte finns en enda särskild handlingsplan som omfattar hela området. Frågorna hanteras i stället inom kommunens övergripande krisberedskap och i respektive kontors och bolags kontinuitetsplanering.

Bland åtgärderna som beskrevs fanns:

• checklistor för värme inom förskola och omsorg,

• fläktar och förberedelser för kylning inom äldreomsorgen,

• samarbete med bland annat SMHI och Linköpings universitet,

• förstärkt beredskap inom räddningstjänsten vid hög brandrisk,

• en nödvattenplan och möjlighet till bevattningsrestriktioner.

Nodra bedömde enligt svaret att kommunen vid tillfället hade god tillgång till råvatten och att temperaturen i Glan inte utgjorde någon omedelbar risk för dricksvattenproduktionen.

Ingen ny handlingsplan eller investering beslutades under mötet.

Ny lag om offentlig säljverksamhet

Moderaterna frågade hur kommunen förbereder sig inför den nya lagstiftningen om offentlig säljverksamhet som börjar gälla den 1 augusti 2026.

Kommunstyrelsens ordförande svarade att en analys pågår.

Kommunen behöver bland annat:

• kartlägga sina säljverksamheter,

• ta fram bättre dokumentation,

• utveckla uppföljning och särredovisning,

• bedöma hur verksamheter påverkar konkurrensen på marknaden.

Några enskilda kommunala verksamheter pekades inte ut. Motiveringen var att analysen ännu inte var färdig och att det därför skulle vara spekulativt att nämna verksamheter som kan behöva förändras.

Övriga beslut i korthet

Fullmäktige behandlade även följande:

• Räddningstjänsten Östra Götalands årsredovisning godkändes. Förbundet redovisade ett positivt resultat på 3,533 miljoner kronor. Direktionen och dess ledamöter beviljades ansvarsfrihet.

• Samordningsförbundet Östra Östergötlands årsredovisning godkändes. Förbundet redovisade ett positivt balanskravsresultat på 4,232 miljoner kronor. Styrelsen och dess ledamöter beviljades ansvarsfrihet.

• Kommunrevisionens information och revisionsredogörelse noterades. Revisionen hade bland annat granskat fem nämnder särskilt under året.

• En ny ersättare utsågs i kompetensförsörjningsnämnden.

• Näringslivsfastigheters politiska styrelse ersattes av en tjänstepersonsstyrelse.

• Tre ledamöter befriades från sina uppdrag i kommittén för Lenningska pensionsfonden.

• Miljöpartiets nya motion om Mötesplats Åby skickades till kommunstyrelsen för beredning. Det innebär inte att mötesplatsen har beslutats.

• Fem rapporter noterades till protokollet utan debatt. Bland det redovisade materialet fanns rapportering om beslut enligt socialtjänstlagen och LSS som ännu inte hade verkställts.

Före beslutsärendena fick fullmäktige också information från Samordningsförbundet Östra Östergötland samt en presentation av kommunkoncernens trend- och omvärldsanalys.

Analysen pekade ut fem övergripande områden inför kommande planering:

• demografi och kompetensförsörjning,

• demokrati och förändrade värderingar,

• geopolitik och beredskap,

• miljö och klimat,

• digitalisering.

Detta var planeringsunderlag och inte nya politiska beslut.

Vad betyder mötet för Norrköpingsborna?

Årsredovisningen visar att Norrköping har en ekonomisk grund som gör att kommunen klarade sina finansiella mål under 2025.

Samtidigt ska det bokförda resultatet på 3,6 miljarder kronor inte tolkas som ett lika stort nytt utrymme för satsningar. När de stora engångsposterna räknas bort var resultatet 156 miljoner kronor.

Socialnämndens underskott och revisionens anmärkning visar att det finns betydande problem inom en verksamhet som möter barn, familjer och personer i behov av socialt stöd. Ansvarsfriheten innebär inte att problemen är lösta. Den politiska och ekonomiska uppföljningen fortsätter under 2026.

Framtidsrådet kan ge unga en tydligare väg in i kommunens beslutsprocesser. Effekten beror dock på vilka som får delta, hur representativt rådet blir och om förslagen faktiskt tas om hand av politiker och förvaltningar.

Avslagen på de övriga motionerna innebär att det inte fattades några nya beslut om:

• subventionerad simskola,

• högre personaltäthet i förskolan,

• digitala anslagstavlor,

• ISO-certifiering av trafiksäkerhetsarbetet,

• ett nytt samlat program för gröna skolgårdar,

• en särskild strategi för blommande vägkanter.

Det betyder inte att kommunen helt saknar verksamhet inom dessa områden. Majoritetens återkommande argument var att arbete redan pågår eller att nya satsningar skulle bli för kostsamma. Motionärerna ansåg i stället att det befintliga arbetet inte var tillräckligt.

Efter klubbans reflektion

Det mest missvisande sättet att sammanfatta mötet vore att skriva att Norrköping gjorde ett överskott på 3,6 miljarder kronor och sedan stanna där.

Siffran är bokföringsmässigt korrekt, men säger mycket lite om hur mycket pengar kommunen har för att finansiera skola, omsorg och andra löpande verksamheter. För att ge invånarna en begriplig bild måste resultatet på 156 miljoner kronor efter de stora specialposterna redovisas lika tydligt.

Även beslutet om socialnämnden kräver en förklaring. Fullmäktige riktade inte bara ”kritik” i allmänna ordalag. Det ställde sig bakom en formell anmärkning för bristande måluppfyllelse och ekonomisk styrning. Samtidigt beviljades nämnden ansvarsfrihet.

Det är juridiskt och politiskt möjligt, men svårt för en utomstående att förstå utan en tydlig förklaring av vad de två besluten betyder.

Mötet visar också hur viktigt det är att skilja politiska besked från formella beslut.

Kvartettens besked om 1,5 miljarder kronor till nya sim- och isytor var vid detta möte ett svar i en interpellationsdebatt. Det blev inte ett kommunalt investeringsbeslut förrän budgeten senare behandlades.

Även framtidsrådet befinner sig mellan vision och färdig verksamhet. Fullmäktige har sagt ja till att utreda formen och därefter inrätta rådet, men ännu inte beslutat om startdatum, deltagare eller finansiering.

Den sortens gränsdragningar är avgörande för att invånarna ska kunna skilja mellan vad politikerna vill göra, vad de lovar att återkomma med och vad kommunen faktiskt har beslutat.

Frågor att följa framöver

1. Klarar socialnämnden att minska underskottet och genomföra de åtgärder som redovisats för kommunrevisionen?

2. Vilka konkreta förbättringar gör att revisionens anmärkning inte behöver upprepas efter 2026?

3. När presenteras utredningen om framtidsrådets form, deltagare och arbetssätt?

4. Varifrån ska den uppskattade kostnaden på omkring en miljon kronor tas?

5. Hur säkerställs att framtidsrådet når unga från olika stadsdelar, skolor och livssituationer?

6. Hur ska rådets förslag tas vidare till nämnder och kommunfullmäktige?

7. När blir kommunens kartläggning av offentlig säljverksamhet färdig och vilka verksamheter påverkas?

8. Hur utvecklas kostnaden och tidsplanen för den nya simhallen och isytorna?

   Delvis besvarad den 15 juni 2026: Projektet lades in i investeringsplaneringen med en budgetram på 1,5 miljarder kronor och en möjlig färdigställandetid 2031. En fördjupad utredning om placering, innehåll, kostnader och Centralbadets framtid ska presenteras inför budgetbeslutet 2028.

9. Hur många beslut enligt socialtjänstlagen och LSS är fortfarande inte verkställda vid nästa rapportering?

10. Vilka nya mått ersätter den nationella jämförelsen av personalkontinuiteten inom hemtjänsten?

Det är först när frågorna följs över tid som det går att bedöma om besluten gav de resultat som politikerna förväntade sig.

Källor och metod

Sammanfattningen bygger på Norrköpings kommuns webbsändning, automatiska transkribering, sammanträdeshandlingar och tillgängliga protokollsutdrag.

• Kommunfullmäktiges webbsändning

• Dagordning och sammanträdeshandlingar

• Protokoll och protokollsutdrag

• Direktlänk till beslutet om ansvarsfrihet och anmärkningen mot socialnämnden

AI har använts för att gå igenom materialet, identifiera viktiga frågor, jämföra politiska förslag och ta fram utkast till sammanfattningen. Den slutliga texten har granskats och redigerats före publicering.

Efter klubban gör inte anspråk på att återge varje anförande eller detalj från sammanträdet. Syftet är att ge en saklig och begriplig överblick över de viktigaste besluten och politiska skiljelinjerna.

Både AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel. Upptäcker du ett sakfel eller en viktig uppgift som saknas är du välkommen att höra av dig. Rättelser publiceras öppet.

Vill du läsa nästa sammanfattning?

Efter klubban sammanfattar besluten, konflikterna och frågorna som behöver följas upp i Norrköpings kommunpolitik.

Prenumerera kostnadsfritt eller dela artikeln med någon som vill följa lokalpolitiken utan att se hela sammanträdet.

Subscribe now

Norrköpings kommunfullmäktige sammanträdde i närmare tio timmar. Huvudfrågan var kommunens budget för 2027, men mötet innehöll också beslut om trygghet, skola, äldreomsorg, en ny simhall och isyta, civil beredskap, partistöd, politiska sekreterare och arvoden till förtroendevalda.

Kommunfullmäktiges möten är offentliga. Handlingarna går att läsa och sammanträdena går att se i efterhand. Men för de flesta Norrköpingsbor är det inte realistiskt att följa ett tio timmar långt möte eller gå igenom hundratals sidor kommunala beslutsunderlag.

Här sammanfattas därför vad som faktiskt beslutades, vilka politiska skiljelinjer som blev tydliga och vilka frågor som behöver följas framöver.

Om den här sammanfattningen

Artikeln har tagits fram med hjälp av AI, som har använts för att analysera och sammanfatta mötets webbsändning, automatiska transkribering och offentliga handlingar. Texten har därefter granskats och redigerats före publicering.

AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel, särskilt i namn, siffror och politiska yrkanden. Sakfel rättas öppet.

Mötet på en minut

Kommunfullmäktige beslutade bland annat att:

• anta den styrande kvartettens budget för 2027 och plan för 2028–2030,

• behålla kommunalskatten på 21,75 procent,

• budgetera med ett resultat på minus 96,9 miljoner kronor när exploateringsintäkter räknas bort,

• genomföra Trygghetspaket 2 med satsningar på totalt 20 miljoner kronor,

• undanta utbildningsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden från generella ramminskningar,

• lägga in en ny simhall och isyta med en total budgetram på 1,5 miljarder kronor i investeringsplaneringen,

• utreda mer likvärdiga ekonomiska villkor för skolor utanför Norrköpings tätort,

• godkänna att socialnämnden avslutar 2026 med ett ekonomiskt underskott,

• förändra reglerna för politiska sekreterare och höja flera politiska arvoden,

• bifalla motionen om ett företagslotskoncept,

• återremittera förslaget om nya taxor för markupplåtelser.

Den stora politiska konflikten handlade om kommunens ekonomi: ska Norrköping acceptera ett tillfälligt underskott för att skydda välfärden, eller genomföra större besparingar för att nå balans redan nu?

Vill du följa vad som händer efter klubban?

Prenumerera kostnadsfritt på Efter klubban och få kommande sammanfattningar av Norrköpings kommunfullmäktige direkt i din inkorg.

Subscribe now

Budgeten för 2027 antogs

Den styrande kvartettens budget antogs av kommunfullmäktige. Kvartetten består av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Kommunalskatten blir fortsatt 21,75 procent.

Budgeten innehåller satsningar och förstärkningar inom bland annat:

• trygghet och brottsförebyggande arbete,

• socialtjänst,

• äldreomsorg,

• kultur och föreningsliv,

• civil beredskap,

• detaljplanering och företagsservice,

• framtida sim- och isanläggningar.

Utbildningsnämnden, socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt valnämnden undantas från de generella ramminskningarna under budgetperioden.

Övriga nämnders ramar minskas med sammanlagt cirka 16,6 miljoner kronor under 2027 och omkring 46,1 miljoner kronor under hela budgetperioden.

Budgeten visar både plus och minus

Det går att beskriva kommunens budgetresultat på två olika sätt.

När exploateringsresultatet räknas bort visar budgeten ett underskott på 96,9 miljoner kronor för 2027.

Exploateringsresultat består bland annat av intäkter från markförsäljningar. Sådana intäkter kan variera kraftigt mellan olika år och är inte en stabil finansiering av löpande kommunal verksamhet.

När exploateringsintäkterna räknas med visar kommunens resultaträkning i stället ett överskott på 73,4 miljoner kronor.

Det är därför mer korrekt att säga att kommunen budgeterar med ett underskott i den löpande ekonomin än att säga att hela kommunens bokförda resultat är negativt.

Det är det fjärde året i rad som Norrköping budgeterar med ett negativt resultat när exploateringsintäkterna räknas bort. För hela perioden 2027–2030 beräknas resultatet exklusive exploatering till sammanlagt minus 39 miljoner kronor.

Den stora konflikten: underskott eller besparingar?

Den tydligaste politiska skiljelinjen handlade om hur snabbt kommunen måste få den löpande ekonomin i balans.

Kvartetten argumenterade för att Norrköping har en tillräckligt stark ekonomi för att klara tillfälliga underskott utan att omedelbart genomföra stora nedskärningar inom skola, äldreomsorg och socialtjänst.

Majoritetens budskap var att kommunen bör använda sin ekonomiska styrka under några svårare år, i stället för att snabbt låta barn, äldre och personer i behov av stöd bära konsekvenserna.

Moderaterna var tydligast kritiska mot underskottet. Partiet presenterade ett eget budgetförslag som enligt Moderaterna var i balans och ville även sänka kommunalskatten med 25 öre 2029 och ytterligare 25 öre 2030.

Styret invände att Moderaternas finansiering inte höll fullt ut och att förslaget i praktiken skulle innebära betydande besparingar och färre anställda i kommunens verksamheter.

Sverigedemokraterna accepterade också ett underskott, men prioriterade bland annat mer resurser till trygghet, ordningsvakter, kameror, skolornas säkerhet och kommunens beredskap.

Vänsterpartiet ville göra större satsningar på välfärd, klimat, kultur och föreningsliv och föreslog bland annat mer pengar till skola, hemtjänst, socialtjänst och förebyggande verksamheter.

Det grundläggande vägvalet kan sammanfattas så här:

Ska kommunen använda sin ekonomiska styrka för att skydda verksamheterna under några svåra år, eller måste utgifterna anpassas snabbare för att minska framtida ekonomiska risker?

Socialnämnden får avsluta 2026 med underskott

Ett extra ärende lades till vid slutet av sammanträdet.

Socialnämnden prognostiserar ett underskott på 90 miljoner kronor för 2026. Nämnden redovisade även underskott på 60,8 miljoner kronor 2024 och 120,9 miljoner kronor 2025.

Kommunfullmäktige beslutade att:

• godkänna att socialnämnden avslutar 2026 med ett ekonomiskt underskott,

• uppmana nämnden att aktivt arbeta för att minska underskottet,

• ge kommunstyrelsen i uppdrag att särskilt följa den ekonomiska utvecklingen.

Kommunen som helhet prognostiserades vid apriluppföljningen göra ett positivt resultat på 102,7 miljoner kronor under 2026. Socialnämndens underskott innebär alltså inte att hela kommunen väntas avsluta året med minusresultat.

Frågan är ändå central eftersom socialnämndens kostnader också påverkar budgeten för 2027. Nämnden får då ett tillfälligt tillskott på sammanlagt 125 miljoner kronor.

Det blir viktigt att följa om dessa pengar räcker för att stabilisera ekonomin eller om underskotten fortsätter även under kommande år.

Trygghetspaket 2 antogs

Ett brett politiskt flertal ställde sig bakom Trygghetspaket 2.

Paketet omfattar satsningar på totalt 20 miljoner kronor:

• 5 miljoner kronor till skolsociala team för årskurs 4–6,

• 3 miljoner kronor till en arbets- eller utbildningsinsats inom utbildningsnämnden,

• 3 miljoner kronor till socialnämndens förebyggande team,

• 6 miljoner kronor till samverkan med föreningar och civilsamhälle,

• 2 miljoner kronor till arbetet mot välfärdsbrott,

• 1 miljon kronor till bättre informationsutbyte mellan HVB-verksamheter, SiS, socialtjänst och polis.

Kommundirektören fick dessutom i uppdrag att ta fram en gemensam handlingsplan för att motverka rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk.

Utbildningsnämnden ska också utreda om särskilt utsatta barn bör kunna få mer tid i förskolan.

Detta var en av de frågor där en stor del av fullmäktige kunde enas över blockgränserna.

Det avgörande framöver blir dock inte bara hur mycket pengar som avsätts, utan hur många barn och familjer som faktiskt nås och om insatserna leder till mätbara resultat.

Ny simhall och isyta – budgetram på 1,5 miljarder

Den största enskilda investeringen i kommunens planering är en ny simhall och isyta.

Projektet har en total budgetram på 1,5 miljarder kronor och beräknas enligt budgetunderlaget kunna vara färdigt 2031.

Investeringen motsvarar drygt 12 procent av kommunens planerade investeringsutgifter under perioden.

Samtidigt beslutade fullmäktige att en mer omfattande utredning ska presenteras inför budgetbeslutet 2028.

Utredningen ska bland annat behandla:

• möjliga placeringar,

• vilka sim- och isytor som ska ingå,

• uppskattade kostnadsnivåer,

• eventuella ändringar av detaljplaner,

• olika alternativ för Dagsbergsfältet,

• framtiden för det nuvarande badhuset.

Investeringen ligger alltså i kommunens planering, men projektets slutliga utformning och genomförande är ännu inte definitivt avgjorda.

För Norrköpingsborna är det en viktig skillnad. Att pengar finns i investeringsplanen betyder inte nödvändigtvis att alla delar av projektet är slutligt beslutade.

Landsbygdsskolornas ekonomi ska utredas

Fullmäktige beslutade att utreda resursfördelningen till skolor utanför Norrköpings tätort.

Mindre skolor har ofta högre kostnader per elev eftersom lokaler, skolledning och andra grundläggande funktioner måste finnas även när elevantalet är lågt.

Utbildningsnämnden ska därför undersöka hur skolor utanför centralorten kan få mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Detta är ännu inget beslut om en permanent höjning av resurserna. Först ska frågan utredas och därefter kan politikerna behöva fatta nya beslut.

Politikernas egna villkor förändrades

Kommunfullmäktige fattade även flera beslut som rör den politiska organisationen och de förtroendevaldas ersättningar.

Ny modell för politiska sekreterare

En ny policy för politiska sekreterare antogs.

Med dagens mandatfördelning beräknas modellen innebära ungefär:

• en ytterligare politisk sekreterartjänst på heltid,

• cirka 700 000 kronor högre kostnad per år.

Den faktiska kostnaden beror på mandatfördelningen efter valet. Kommunens underlag visar att modellen kan bli allt från kostnadsneutral till innebära två ytterligare heltidstjänster.

Höjda politiska arvoden

Nya arvodesbestämmelser för förtroendevalda antogs och börjar gälla den 1 januari 2027.

För de flesta sammanträdes- och förrättningsarvoden innebär beslutet en uppräkning på omkring 17 procent. Motiveringen är att nivåerna i huvudsak varit oförändrade sedan 2022.

Bland förändringarna finns också:

• arvodet för socialnämndens ordförande höjs från 40 till 50 procent av ett kommunalrådsarvode,

• ersättningen till borgerliga begravningsförrättare höjs från 750 till 1 760 kronor per förrättning.

Partistöd och politiska titlar

Fullmäktige beslutade att införa en gemensam redovisningsmall för kommunalt partistöd. Syftet är att göra det lättare att jämföra hur de politiska partierna använder stödet.

Den totala ramen för kommunalt partistöd under 2027 fastställdes till cirka 4,83 miljoner kronor.

Titeln ”kommunalråd i opposition” ändras dessutom till ”oppositionsråd”.

Besluten är kanske inte mötets största ekonomiska frågor, men de är viktiga ur ett insynsperspektiv eftersom de handlar om politikernas egna resurser, ersättningar och organisation.

Kommunrevisionens budget

Kommunrevisionen fick två tillfälliga tillskott för 2027:

• 280 000 kronor för en fördjupad granskning av kommunens digitala säkerhet,

• 330 000 kronor för dubbla revisionsgrupper i samband med ett revisorsbyte.

Samtidigt beslutades att revisionens ordinarie budget ska minska med 0,5 procent per år under perioden 2027–2030.

Revisionens begäran om en permanent ramhöjning på 220 000 kronor avslogs.

Sverigedemokraterna ville stoppa den årliga minskningen och i stället höja revisionens budgetram med en miljon kronor. Förslaget avslogs och partiet reserverade sig.

Stärkt civil beredskap

Kommunfullmäktige antog ett nytt inriktningsdokument för kommunens säkerhets- och beredskapsarbete.

Dokumentet ska styra hur kommunen planerar för:

• fredstida kriser,

• höjd beredskap och krig,

• samhällsviktig kommunal verksamhet,

• stöd till personer som redan omfattas av kommunal omsorg,

• trygghetspunkter,

• infrastruktur som kommunen och Försvarsmakten kan behöva.

I debatten betonades att kommunen inte kommer att kunna hjälpa alla invånare omedelbart vid en omfattande kris.

Invånarna förväntas därför också ha en egen hemberedskap i linje med rekommendationerna i broschyren Om krisen eller kriget kommer.

Taxan för markupplåtelser återremitterades

Förslaget till nya taxor för markupplåtelser avgjordes inte vid mötet.

En majoritet av ledamöterna ville fatta beslut direkt, men tillräckligt många röstade för återremiss för att ärendet skulle skickas tillbaka för ytterligare beredning.

Omröstningen slutade:

• 49 ledamöter ville avgöra ärendet,

• 36 ledamöter ville återremittera det.

Eftersom minst en tredjedel av ledamöterna stödde återremissen gick ärendet tillbaka.

Syftet är bland annat att låta representanter för besöksnäringen, NRKP City och restaurangbranschen yttra sig.

Förslaget innehöll bland annat:

• avgiftsfria studentevenemang,

• halverad taxa för motionslopp,

• halverad taxa för containrar och bodar,

• sänkt taxa för varuexponering,

• höjd taxa för konserter och festivaler,

• höjd taxa för mikromobilitet.

Inget av detta är alltså slutligt beslutat ännu.

Motionerna i korthet

Kommunfullmäktige behandlade fem äldre motioner.

Livskraftiga och långlivade stadsträd

Miljöpartiets motion avslogs.

Motionärerna ville bland annat förbättra förutsättningarna för stadsträd att överleva och utvecklas under lång tid. Miljöpartiet ansåg att motionen åtminstone borde betraktas som tillgodosedd eftersom kommunen redan arbetar med delar av frågan.

Miljöpartiets ledamöter reserverade sig mot avslaget.

Företagslots

Moderaternas motion om bättre service till företag bifölls.

Beslutet innebär att kommunen ska utveckla en tydligare väg in för företag som behöver hjälp med kontakter, tillstånd och kommunala processer.

Det behöver inte innebära att en särskild person anställs med titeln företagslots. Det centrala är att företagen ska få en tydligare och mer sammanhållen kontakt med kommunen.

Skolverkets riktmärken vid byggande av förskolor

Vänsterpartiets motion om att följa Skolverkets allmänna råd vid nybyggnation och renovering av förskolor bordlades till augusti 2026.

Fullmäktige fattade därför inget slutligt beslut i frågan under detta möte.

EU:s naturrestaureringsförordning

Miljöpartiets motion om en lokal färdplan för genomförande och finansiering av EU:s naturrestaureringsförordning avslogs.

Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet. Vänsterpartiet reserverade sig beträffande en av motionens beslutspunkter.

Specialistundersköterskor

Vänsterpartiets motion om att satsa på specialistundersköterskor i äldreomsorgen ansågs vara tillgodosedd.

Majoriteten bedömde att kommunen redan arbetar med flera av frågorna, bland annat kompetenskartläggning och specialistroller.

Vänsterpartiet och Moderaterna ville bifalla motionen och reserverade sig mot beslutet.

Interpellationerna ledde inte till beslut

Den senare delen av mötet bestod av interpellationsdebatter om:

• personal- och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg,

• Kamphusets framtid i Marielund,

• vad kommunen kan göra för barn och föräldrar som väntar på hjälp från BUP,

• dialogen med boende och fastighetsägare om Ostlänkens dragning,

• kostnaden för bygglov vid nybyggnation av småhus.

En interpellation är en fråga från en ledamot till en ansvarig politiker. Den kan synliggöra ett problem och leda till politisk debatt, men innebär normalt inte att fullmäktige fattar ett nytt bindande beslut.

Interpellationerna noterades som ställda och besvarade.

Övriga beslut i korthet

Kommunfullmäktige fattade även beslut om bland annat:

• sammanträdesdagar för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och vissa nämnder under 2027,

• nya riktlinjer för representation och gåvor,

• reviderade riktlinjer för exploateringsavtal,

• reviderade riktlinjer för kommunala markanvisningar,

• nya ägardirektiv för TvNo Textilservice AB,

• reviderade reglementen för kultur- och fritidsnämnden och samhällsplaneringsnämnden,

• att Norrköpings Rådhus AB får lämna utdelning till kommunen med högst 23,5 miljoner kronor.

Dessa beslut fick mindre utrymme i debatten men är en del av den formella styrningen av kommunen och dess bolag.

Vad betyder mötet för Norrköpingsborna?

På kort sikt innebär budgeten att kommunen försöker undvika stora generella nedskärningar inom skola, socialtjänst och äldreomsorg.

Samtidigt finns en tydlig ekonomisk risk. Kommunen fortsätter att budgetera med ett underskott i den löpande verksamheten, och socialnämnden har haft betydande underskott under flera år.

Om kostnaderna fortsätter att öka eller kommunens intäkter utvecklas sämre än väntat kan större besparingar eller nya politiska beslut krävas längre fram.

Den planerade simhallen och isytan kan ge bättre möjligheter för idrott, föreningsliv och allmänhet. Men med en budgetram på 1,5 miljarder kronor kommer investeringen också att påverka kommunens ekonomi under lång tid.

Trygghetspaketet innehåller flera konkreta insatser. Effekten kan dock inte bedömas enbart genom hur mycket pengar som avsätts. Det avgörande blir hur åtgärderna genomförs och om de faktiskt minskar rekryteringen av barn till kriminalitet.

Besluten om politiska sekreterare och arvoden visar samtidigt att fullmäktigemötet inte bara handlade om kommunens verksamheter. Politikerna fattade också beslut som rör deras egen organisation och ersättning.

Efter klubbans reflektion

Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga, men offentlighet är inte automatiskt samma sak som verklig insyn.

Det räcker inte att lägga ut tio timmar video och hundratals sidor handlingar och sedan konstatera att informationen finns tillgänglig.

För de flesta invånare är materialet för omfattande, språket för svårt och de viktigaste besluten för utspridda.

Kommunen skulle själv kunna publicera en neutral och lättläst sammanfattning efter varje fullmäktigemöte. Den borde tydligt förklara:

• vad som beslutades,

• vilka partier som röstade för och emot,

• vad besluten förväntas kosta,

• vad de kan innebära för invånarna,

• vilka frågor som bara ska utredas,

• när resultatet ska följas upp.

En sådan sammanfattning skulle inte ersätta protokoll, handlingar eller webbsändningar. Den skulle göra det möjligt för fler invånare att faktiskt använda den insyn som redan finns på papperet.

Demokratisk insyn bör inte förutsätta att man har tio timmar över och är van vid att läsa kommunala beslutsunderlag.

Frågor att följa framöver

Efter mötet finns flera frågor som behöver följas:

1. Klarar socialnämnden att minska sitt underskott?

2. Hur länge kan kommunen budgetera med underskott i den löpande ekonomin?

3. Hur påverkar budgeten antalet anställda inom skola, omsorg och socialtjänst?

4. Vad kommer den nya simhallen och isytan att kosta när utredningen är färdig?

5. Vilken placering och utformning föreslås för anläggningen?

6. Får landsbygdsskolorna en ny resursfördelningsmodell?

7. Vilka mätbara resultat ger Trygghetspaket 2?

8. Leder företagslotskonceptet till kortare och enklare processer för företag?

9. Vad blir den faktiska kostnaden för politiska sekreterare efter valet?

10. Vilket nytt förslag till markupplåtelsetaxor presenteras efter återremissen?

Det är först när dessa frågor följs över tid som det går att bedöma om besluten fick den effekt som politikerna utlovade.

Källor och metod

Sammanfattningen bygger på Norrköpings kommuns webbsändning, automatiska transkribering, sammanträdeshandlingar och tillgängliga protokollsutdrag.

• Kommunfullmäktiges webbsändning

• Kallelse och sammanträdeshandlingar

AI har använts för att gå igenom materialet, identifiera viktiga frågor, jämföra politiska förslag och ta fram utkast till sammanfattningen. Den slutliga texten har granskats och redigerats före publicering.

Efter klubban gör inte anspråk på att återge varje anförande eller detalj från sammanträdet. Syftet är att ge en saklig och begriplig överblick över de viktigaste besluten och politiska skiljelinjerna.

Både AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel. Upptäcker du ett sakfel eller en viktig uppgift som saknas är du välkommen att höra av dig. Rättelser publiceras öppet.

Vill du läsa nästa sammanfattning?

Efter klubban sammanfattar besluten, konflikterna och frågorna som behöver följas upp i Norrköpings kommunpolitik.

Prenumerera kostnadsfritt eller dela artikeln med någon som vill följa lokalpolitiken utan att se hela sammanträdet.

Subscribe now

Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Handlingarna går att läsa och mötena går ofta att se i efterhand.

Men hur många Norrköpingsbor har möjlighet att följa ett sammanträde som pågår i fem, åtta eller kanske tio timmar?

Formell offentlighet är inte alltid samma sak som verklig insyn. När informationen är utspridd över långa webbsändningar, omfattande beslutsunderlag och kommunala protokoll blir det svårt för många att förstå vad som faktiskt har beslutats.

Det är bakgrunden till Efter klubban.

Vad är Efter klubban?

Efter klubban ska sammanfatta och förklara politiken i Norrköpings kommun.

Ambitionen är att du på några minuter ska kunna förstå:

• vad kommunfullmäktige beslutade,

• vilka frågor partierna var oense om,

• vilka förslag som antogs eller avslogs,

• vad besluten kan innebära för Norrköpingsborna,

• vilka frågor som behöver följas upp.

Syftet är inte att återge varje anförande eller varje detalj. Syftet är att göra de viktigaste besluten och politiska skiljelinjerna begripliga för fler.

AI är en viktig del av arbetet

Efter klubban använder artificiell intelligens som ett centralt arbetsverktyg.

AI hjälper till att gå igenom långa sammanträden, automatiska transkriberingar, protokoll och andra offentliga handlingar. Verktygen används för att identifiera viktiga frågor, sammanfatta debatter, jämföra politiska argument och ta fram utkast till texter.

Detta gör det möjligt att bearbeta material som annars skulle kräva mycket stora mängder tid.

Men AI kan också göra fel. Det gäller särskilt namn, siffror, belopp, politiska yrkanden och formuleringar i automatiska transkriberingar.

Därför granskar och redigerar jag materialet före publicering. När det är möjligt kontrolleras viktiga uppgifter mot kommunens handlingar, protokoll och webbsändningar.

Jag ansvarar för det som publiceras – inte AI-verktygen.

Sakligt, öppet och politiskt obundet

Efter klubban är inte knutet till något politiskt parti.

Målet är att behandla samtliga partiers förslag och argument efter samma grundläggande principer. Fakta, politiska argument och egna reflektioner ska hållas isär.

Det ska också framgå om något:

• har beslutats,

• bara har föreslagits,

• har avslagits,

• ska utredas,

• är min egen analys eller reflektion.

Fel och missförstånd kommer att rättas öppet. Sakliga invändningar, kompletteringar och rättelser är välkomna.

Det första mötet

Den första sammanfattningen handlar om Norrköpings kommunfullmäktiges långa budgetmöte inför 2027.

Mötet pågick i närmare tio timmar och innehöll bland annat beslut och debatter om:

• kommunens budget och planerade underskott,

• trygghet och förebyggande arbete,

• skola och landsbygdsskolor,

• äldreomsorg och socialtjänst,

• en ny simhall och fler inbyggda isytor,

• civil beredskap,

• kultur, föreningsliv och företagsservice.

I stället för tio timmar sammanträde är målet att ge dig en begriplig överblick på några minuter.

Välkommen till Efter klubban.

Prenumerera gärna om du vill följa vad som faktiskt händer i Norrköpings kommunpolitik – även efter att klubban har fallit.