Nästan åtta timmar: LOV avskaffades – energiplanen skickades tillbaka

Fullmäktige avskaffade LOV, enades om ett trygghetspaket på 20 miljoner och återremitterade energiplanen för en ekonomisk och teknisk analys.

Sammanträde: Kommunfullmäktige den 30 mars 2026
Mötets längd: Cirka 7 timmar och 50 minuter
Huvudfråga: Övergången från LOV till LOU i hemtjänsten
Beräknad lästid: Cirka 18 minuter

Efter en lång och politiskt splittrad debatt beslutade kommunfullmäktige att avskaffa lagen om valfrihetssystem, LOV, inom hemtjänsten. Hemtjänst ska i stället upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samtidigt som omsorgstagarna även fortsättningsvis ska kunna välja mellan kommunal och privat verksamhet.

Beslutet anger riktningen, men lämnar flera centrala frågor obesvarade. Det finns ännu ingen fastställd upphandlingsmodell, ingen färdig kostnadsberäkning och ingen exakt tidpunkt för när dagens utförare ska ersättas av det nya systemet.

Fullmäktige fattade också ett ovanligt brett beslut om ett trygghetspaket på totalt 20 miljoner kronor. Däremot skickades förslaget till energiplan och kommunala klimatmål tillbaka efter att Moderaterna och Sverigedemokraterna fått stöd av tillräckligt många ledamöter för en minoritetsåterremiss.

Mötet behandlade dessutom kommunal borgen för Nodras pensionsåtaganden, en ny taxa för allmänna handlingar, två motioner och ett stort antal interpellationer om bland annat skolan, kamerabevakning, aktivitetskrav, rekrytering och en eventuell flytt av Kontakt Norrköping.

Om den här sammanfattningen

Artikeln har tagits fram med hjälp av AI, som har använts för att analysera och sammanfatta mötets webbsändning, automatiska transkribering och offentliga handlingar. Texten har därefter granskats och redigerats före publicering.

AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel, särskilt i namn, siffror och politiska yrkanden. Sakfel rättas öppet.

Mötet på en minut

• Kommunfullmäktige avskaffade LOV inom hemtjänsten och beslutade att verksamheten i stället ska upphandlas enligt LOU.

• Den kommande upphandlingen ska ge omsorgstagarna möjlighet att välja mellan kommunal och privat verksamhet.

• Någon upphandlingsmodell, fördelning mellan egen regi och privata utförare eller fullständig kostnadsanalys beslutades inte.

• Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot hemtjänstbeslutet – men av olika och delvis motsatta skäl.

• Samtliga åtta partier stod bakom ett trygghetspaket med 18 miljoner kronor i driftpengar under tre år och två miljoner kronor i investeringar 2026.

• Trygghetspaketet omfattar snabbare klottersanering, bättre belysning, fler kameror och en fördubbling av den upphandlade kommunala ordningsvaktsstyrkan.

• Energiplanen med klimatmål antogs inte. Den återremitterades efter en omröstning som slutade 49–36 för att avgöra ärendet samma dag.

• Kommunen gick i borgen för Nodras förmånsbestämda pensionsförpliktelser. Den redovisade pensionsskulden var 21,3 miljoner kronor vid utgången av 2025.

• En ny taxa för allmänna handlingar antogs. Den gäller även digitala kopior och innebär bland annat att tio sidor kostar 60 kronor och varje ytterligare sida sex kronor.

• Vänsterpartiets motion om stärkt mellanvård ansågs vara tillgodosedd, medan Miljöpartiets motion om gratis mensskydd i kommunens lokaler avslogs.

• Interpellationen om snöröjningen bordlades. Övriga interpellationer ledde till debatt och svar, men inte till nya bindande beslut.

Den tydligaste politiska skiljelinjen gällde hemtjänsten. Styret ville fatta ett principiellt beslut om att lämna LOV och gå vidare med LOU, medan oppositionen på olika sätt ansåg att modellen, konsekvenserna eller alternativen behövde vara tydligare innan beslutet fattades.

---

Vill du följa vad som händer efter klubban?

Prenumerera kostnadsfritt på Efter klubban och få kommande sammanfattningar av Norrköpings kommunpolitik direkt i din inkorg.

---

LOV avskaffas – hemtjänsten ska upphandlas enligt LOU

Bakgrund: Förslaget behandlades första gången av fullmäktige den 26 januari men återremitterades för en kompletterad analys av konsekvenserna för omsorgstagare och befintliga utförare.

Läs bakgrunden i Sex timmar: LOV-beslutet skickades tillbaka – 80 miljoner till hamnens elnät.

Kommunfullmäktige fattade tre beslut om hemtjänstens framtida organisering:

1. Det tidigare beslutet från 2016 om att använda LOV inom hemtjänsten upphävs.

2. Hemtjänsten ska upphandlas enligt LOU, med ambitionen att det nya systemet börjar gälla i anslutning till att avtalen med dagens LOV-utförare upphör.

3. Upphandlingen ska utformas så att varje omsorgstagare kan göra ett aktivt val mellan kommunal och privat verksamhet.

Det innebär att kommunen lämnar ett system där alla utförare som uppfyller kommunens krav kan godkännas och där ersättningen i huvudsak bestäms av kommunen. I ett LOU-system konkurrerar utförare i stället om kontrakt genom en offentlig upphandling, och kommunen bestämmer bland annat hur många avtal som ska tecknas, vilka områden eller uppdrag de ska omfatta och hur anbuden ska utvärderas.

Beslutet innebär inte att privata utförare försvinner från hemtjänsten. Tvärtom slår den tredje beslutspunkten fast att omsorgstagarna ska kunna välja mellan kommunal och privat verksamhet.

Formuleringen garanterar däremot inte att det kommer att finnas flera privata utförare att välja mellan. Det beror på hur upphandlingen utformas, hur många kontrakt kommunen erbjuder och vilka företag som lämnar och vinner anbud.

Beslutet avgör inte heller hur stor andel av hemtjänsten som ska drivas av kommunen respektive privata företag. Den frågan ska hanteras i det fortsatta arbetet.

Ingen omedelbar förändring för omsorgstagarna

De nuvarande LOV-avtalen upphör inte automatiskt genom fullmäktiges beslut. Enligt kompletteringen efter den tidigare återremissen fortsätter verksamheten under uppsägningstiden, som anges till sex månader.

Kommunens ambition är att övergången ska ske utan avbrott och att det nya LOU-systemet ska börja gälla i anslutning till att LOV-avtalen avslutas. Det är dock en ambition, inte en beslutad tidsplan.

Det är därför ännu inte klart:

• när de nuvarande avtalen sägs upp,

• när en upphandling annonseras,

• hur lång upphandlingen blir,

• vilka nuvarande utförare som kan fortsätta,

• om omsorgstagare behöver byta utförare,

• eller när det nya systemet är fullt infört.

Kostnaderna är fortfarande inte utredda

Beslutsunderlaget anger uttryckligen att de ekonomiska konsekvenserna behöver kompletteras med scenarier för olika upphandlingsmodeller.

Förändringen och den kommande upphandlingen ska enligt beslutet hanteras inom vård- och omsorgsnämndens tilldelade budgetram. Någon särskild budget för övergångskostnader, upphandling, administration eller stöd till omsorgstagare som kan behöva byta utförare beslutades inte.

Kommunfullmäktige har därmed beslutat vilken lagstiftningsmodell kommunen ska gå vidare med, men ännu inte hur modellen ska se ut eller vad övergången kommer att kosta.

Den stora politiska konflikten: beslut först eller modell först?

Fyra oppositionspartier reserverade sig mot det slutliga beslutet: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Det kan låta som en enad opposition, men partiernas invändningar gick i olika riktningar.

Styret: bättre kontroll och möjlighet att styra helheten

Andreas Bohlin (S), med stöd av Jenny Lissederius (KD), yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på samtliga motförslag.

Företrädare för styret argumenterade för att LOU kan ge kommunen bättre möjligheter att kontrollera utförarna, planera verksamheten geografiskt och samordna hemtjänst och andra omsorgsinsatser.

I debatten kopplades förändringen också till arbetet mot oseriösa aktörer och välfärdsbrottslighet. Styrets företrädare menade att dagens LOV-system kan göra det svårare att kontrollera antalet aktörer och skapa en sammanhållen verksamhet i hela kommunen.

Att alla omsorgstagare även fortsättningsvis ska kunna välja mellan kommunal och privat verksamhet lyftes som ett sätt att bevara en form av valfrihet trots systembytet.

Moderaterna: upphandlingsmodellen borde ha varit klar

Moderaterna ville i första hand avslå beslutet att avskaffa LOV.

När det yrkandet inte vann gehör föreslog partiet bland annat att:

• övergången skulle ske direkt i anslutning till att LOV-avtalen upphör,

• omsorgstagarna skulle få välja mellan olika utförare och inte bara mellan kommunal och privat verksamhet,

• vård- och omsorgsnämnden uttryckligen skulle få i uppdrag att ta fram en upphandlingsmodell,

• och egenregin och de upphandlade utförarna skulle omfattas av likvärdiga krav, uppföljning och ersättningsprinciper.

Moderaternas huvudsakliga invändning var att fullmäktige fattade beslut om systembytet innan den framtida modellen, konsekvenserna och villkoren var tillräckligt tydliga.

Sverigedemokraterna: utred omsorgen dygnet runt och alternativen först

Sverigedemokraterna ville avslå kommunstyrelsens förslag och i stället utreda hur en sammanhållen vård och omsorg kan erbjudas under dygnets alla timmar, oavsett vilken utförare omsorgstagaren har.

Partiet ville också att kommunen skulle utreda alternativ till upphandling.

I debatten varnade Sverigedemokraterna bland annat för att mindre lokala företag kan få svårt att konkurrera i en större upphandling och att valfriheten kan minska om färre utförare får kontrakt.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet: ja till att avskaffa LOV – nej till att låsa fast LOU

Vänsterpartiet och Miljöpartiet stödde den första beslutspunkten om att avskaffa LOV, men ville avslå beslutspunkterna om LOU och valet mellan kommunal och privat verksamhet.

Deras invändning var att kommunen inte borde binda sig till en viss upphandlingslösning innan den framtida organiseringen var utredd. Vänsterpartiet argumenterade även mot att privata företag ska kunna ta ut vinster ur välfärden.

Resultatet blev att fyra partier reserverade sig mot samma beslut, men med olika alternativ: Moderaterna och Sverigedemokraterna ville inte avskaffa LOV på det underlag som fanns, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville avskaffa LOV utan att redan nu besluta om LOU-lösningen.

Någon namnuppropad omröstning redovisas inte i protokollet. Beslutet fattades efter att ordföranden ställt de olika yrkandena mot varandra.

Trygghetspaket på 20 miljoner antogs enhälligt

Samtliga åtta partier stod bakom trygghetspaketets första del.

Fullmäktige beslutade att avsätta sex miljoner kronor per år under perioden 2026–2028. Det innebär sammanlagt 18 miljoner kronor i driftbudgeten.

Därutöver avsätts två miljoner kronor i investeringsbudgeten för 2026. Den sammanlagda budgetförstärkningen är därmed 20 miljoner kronor.

Pengarna fördelas så här:

• Samhällsplaneringsnämnden får 2,25 miljoner kronor per år.

• Kommunstyrelsen får 3,75 miljoner kronor per år.

• Kommunstyrelsens investeringsbudget förstärks med två miljoner kronor 2026.

Fyra beslutade åtgärdsområden

Den första delen av trygghetspaketet omfattar fyra områden:

Snabbare klottersanering. Ett ronderande arbetslag ska kunna rapportera och skyndsamt avlägsna bland annat stötande klotter.

Bättre belysning. Kommunen ska investera i belysning längs gångstråk där många människor rör sig på kvällstid.

Fler kameror. Kameror ska kunna placeras på strategiskt viktiga platser och platser som är utsatta för skadegörelse. Pengar avsätts till projektering, upphandling och installation.

Fler ordningsvakter. Den kommunalt upphandlade vaktstyrkan ska fördubblas för att kunna vistas på fler platser och under längre tider.

Initiativet togs efter partiöverskridande samtal med anledning av flera grova våldsdåd i Norrköping. Partierna betonade olika delar av paketet i debatten, men samtliga yrkade bifall.

Kamerasatsningen är ännu inte färdigutformad

Samma dag besvarades en interpellation från Sverigedemokraterna om hur kameradelen ska fungera i praktiken.

Svaret visade att flera centrala frågor återstod:

• vilka platser som ska prioriteras,

• hur många kameror som ska sättas upp,

• vilken rättslig grund som finns på varje plats,

• hur den personliga integriteten ska skyddas,

• vem som ska bevaka bilderna,

• om ett särskilt kameracenter ska skapas,

• och hur teknik, bemanning och upphandling ska organiseras.

Kommunen ska identifiera platser tillsammans med polisen och göra rättsliga och integritetsmässiga bedömningar. Fullmäktiges beslut innebär alltså att pengar och politisk inriktning finns, men inte att en färdig kameraorganisation redan är beslutad.

Trygghetspaketet beskrivs dessutom som ett första steg. Partierna aviserade fortsatta samtal om förebyggande och främjande insatser.

Senare uppföljning: Vid budgetfullmäktige den 15 juni antogs även Trygghetspaket 2 på 20 miljoner kronor. Det är en separat satsning och ska inte förväxlas med paketet som beslutades den 30 mars. Trygghetspaket 2 innehåller främst sociala och förebyggande insatser mot rekryteringen av barn och unga till kriminalitet.

Läs mer i Tio timmar kommunfullmäktige – här är besluten som påverkar Norrköping.

Energiplanen stoppades genom minoritetsåterremiss

Förslaget till energiplan med klimatmål för 2026–2045 antogs inte.

Moderaterna och Sverigedemokraterna begärde att ärendet skulle återremitteras för att kompletteras med en konsekvensanalys. Analysen ska visa:

• vilka ekonomiska resurser som krävs för att nå målen,

• och vilka tekniska begränsningar som finns för kommunens nämnder och bolag.

I omröstningen röstade 49 ledamöter för att avgöra ärendet samma dag. 36 röstade för återremiss.

En återremiss kan ändå beslutas om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna röstar för den. Moderaterna och Sverigedemokraterna nådde tillsammans den gränsen, vilket innebar att ärendet skickades tillbaka trots att en majoritet ville fatta beslut.

Målen som ännu inte är antagna

Förslaget innehöll tre energimål:

• 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005,

• endast fossilfri eller återvunnen energi 2030,

• och ökad fossilfri elproduktion i kommunen.

Det innehöll också fyra klimatmål, däribland:

• nettonollutsläpp senast 2045,

• 70 procent lägre utsläpp från transporter till 2030 jämfört med 2010,

• 80 procent lägre utsläpp från el och fjärrvärme till 2035 jämfört med 2023,

• och 50 procent lägre klimatpåverkan från kommunkoncernen till 2035 jämfört med basåret 2026.

Eftersom ärendet återremitterades är inget av dessa mål ännu antaget av kommunfullmäktige.

Flera partier ville ändra planen

Även bland de partier som ville avgöra ärendet fanns olika uppfattningar om målen.

Centerpartiet och övriga styret ville bland annat göra energimålen mer inriktningsmässiga och ersätta målet om 50 procents energieffektivisering med ett nytt mål som bättre tar hänsyn till nationella riktlinjer och Norrköpings förutsättningar.

Vänsterpartiet ville förstärka ambitionerna för förnybar elproduktion och solenergi.

Miljöpartiet ville bland annat använda begreppet förnybar i stället för fossilfri och skilja klimatmålen från energiplanen.

Moderaterna hade förslag om att stryka vissa mål om återremissen skulle avslås, medan Sverigedemokraterna i andra hand ville avslå hela planen.

Inga av dessa förslag avgjordes när ärendet återremitterades. Nästa version behöver först kompletteras med den efterfrågade analysen och därefter tas upp politiskt igen.

Revisionen såg brister i kommunens kompetensförsörjning

Kommunfullmäktige fick information om tre revisionsgranskningar och noterade informationen. Något särskilt åtgärdsbeslut fattades inte.

Den mest kritiska granskningen gällde kommunens personal- och kompetensförsörjning.

Revisionen bedömde att arbetet endast var delvis ändamålsenligt. Kommunen har centrala mål, strategier, HR-stöd och tekniska system, men genomförandet skiljer sig mellan verksamheterna.

Bland bristerna fanns:

• att flera nämnder saknar egna politiskt antagna mål eller planer,

• att ansvarsfördelningen är otydlig,

• att riskerna inte hanteras tillräckligt systematiskt och samordnat,

• att arbetsgivarvarumärket saknar ett gemensamt strategiskt ramverk,

• att gemensamma rutiner för uppföljning och analys saknas,

• och att kompetensutveckling ibland blir reaktiv och individstyrd i stället för långsiktig.

De grundläggande granskningarna av kommunstyrelsen och utbildningsnämnden gav en mer positiv bild. Båda bedömdes i huvudsak ha tillfredsställande styrning och ekonomisk kontroll, även om revisionen lämnade rekommendationer om bland annat mål, indikatorer, riskanalyser och mer formell uppföljning.

Fullmäktige noterade rapporterna, men beslutade inte om någon tidplan för när rekommendationerna ska vara genomförda.

Kommunen går i borgen för Nodras pensionsåtaganden

Kommunfullmäktige beslutade att Norrköpings kommun ska gå i borgen såsom för egen skuld för Nodras förmånsbestämda pensionsförpliktelser.

Vid utgången av 2025 uppgick den redovisade pensionsskulden till 21,3 miljoner kronor.

Borgen behövs för att pensionerna ska anses tryggade enligt lag och för att bolaget ska kunna få skattemässigt avdrag för pensionskostnaderna.

Beslutet innebär inte att kommunen nu betalar ut 21,3 miljoner kronor. Nodra ska även fortsättningsvis betala sina pensionsåtaganden.

En faktisk kostnad för kommunen uppstår först om bolaget inte kan fullgöra sina betalningar, exempelvis vid obestånd eller konkurs. Kommunen ska därför löpande följa Nodras ekonomiska ställning och riskerna i borgensåtagandet.

Ny taxa även för digitala allmänna handlingar

Kommunfullmäktige antog en ny taxa för utlämnande av allmänna handlingar.

Taxan gäller från den 1 april 2026, eller från den senare tidpunkt då beslutet vunnit laga kraft. Den ersätter både kommunens tidigare taxa från 2017 och en separat taxa som stadsarkivet använt.

Den viktigaste förändringen är att samma sidavgift ska kunna tas ut oavsett om handlingarna lämnas ut på papper eller digitalt.

Avgifterna är:

• 0–9 sidor: kostnadsfritt,

• 10 sidor: 60 kronor,

• varje ytterligare sida: 6 kronor,

• avskrift eller bestyrkt kopia: 150 kronor per styck,

• utdrag ur betygskatalog: 150 kronor,

• kopia av ljud, bild eller annan digital upptagning: 150 kronor per påbörjad kvart.

Avgiften räknas per sida, inte per pappersark. Ett dubbelsidigt papper räknas därför som två sidor.

Att läsa handlingarna på plats i kommunens lokaler är fortfarande kostnadsfritt. Taxan ska inte heller tas ut för bland annat journalister och andra medierepresentanter, andra myndigheter, kommunens förtroendevalda när handlingarna behövs för uppdraget eller registerutdrag enligt GDPR.

För vissa egna elevakter, socialtjänstjournaler, vårdjournaler och handlingar hos överförmyndaren finns ett maxbelopp på 300 kronor när den som beställer själv berörs av handlingarna men inte längre har avgiftsfri partsinsyn.

Den som vill vara anonym ska kunna hämta handlingarna och betala kontant. Kommunen ska också kunna erbjuda bland annat Swish och faktura.

Motionerna i korthet

Stärkt mellanvård för svårt sjuka äldre – ansågs tillgodosedd

Vänsterpartiets motion om stärkt mellanvård ansågs vara tillgodosedd.

Motionärerna Nicklas Lundström och Annika Kaiser ville att kommunen tillsammans med Region Östergötland skulle utreda en vårdform för patienter som inte längre behöver specialiserad sjukhusvård men fortfarande har alltför omfattande behov för vanlig hemtjänst, hemsjukvård eller korttidsboende.

Majoriteten hänvisade till att ett sådant arbete redan pågår inom kommunens arbete med nära vård och till planerna på närvårdsplatser tillsammans med regionen. Att motionen ansågs tillgodosedd innebär därför att fullmäktige inte gav något nytt uppdrag.

Vänsterpartiet reserverade sig och ville att motionen skulle bifallas.

Debatten visade samtidigt att den lösning som motionssvaret främst hänvisade till hade blivit osäkrare. Andreas Bohlin (S) uppgav att Region Östergötland, enligt kommunens tolkning av ett då ännu inte officiellt besked, inte verkade vilja skapa närvårdsplatser i kommuner där det redan finns sjukhus.

Dialogen om just närvårdsplatser i Norrköping stod därför enligt honom och stampade. Han framhöll samtidigt att det bredare arbetet med mellanvård och nya samarbetsformer fortsätter.

Beslutet innebär alltså inte att en ny mellanvårdsenhet eller nya vårdplatser öppnas. Det formella resultatet är att fullmäktige bedömde att frågan redan hanteras i befintligt arbete.

Motionen hade bordlagts vid kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari. Bakgrunden finns i sammanfattningen av januarimötet.

Gratis mensskydd i kommunens lokaler – avslogs

Miljöpartiets motion om att menssäkra kommunens verksamhetslokaler och arbetsplatser avslogs.

Motionärerna Robert Nordman, Hedda Ottesen och Ingemar Hillerström föreslog ett stegvis införande av:

• kostnadsfria mensskydd i toalettutrymmen,

• papperskorgar nära toalettstolar,

• och ökad kunskap om mensrelaterade behov.

Skolor, idrottsanläggningar och kulturarenor där barn och unga vistas skulle prioriteras.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot avslaget.

Majoriteten hänvisade till kostnader, oklarheter om vilka delar av kommunkoncernen som skulle omfattas och risken för skadegörelse och svinn i publika lokaler. Styret ansåg också att verksamheterna själva kan välja att införa gratis mensskydd.

Underlaget anger att alla kommunala gymnasieskolor redan erbjuder gratis mensskydd i någon form, antingen genom automater eller via elevhälsan. Motionen var dock bredare och omfattade även andra skolor, kommunala arbetsplatser och publika lokaler.

En kostnadsberäkning, baserad på Linköpings kommuns erfarenheter, uppskattade den årliga kostnaden för påfyllnadsarbete och mensskydd i högstadie- och gymnasieskolor till omkring 2,43 miljoner kronor. Därtill beräknades boxar och montering kosta mellan en och två miljoner kronor.

För skolidrottshallar beräknades den årliga kostnaden till omkring 670 000 kronor och investeringen till mellan 250 000 och 500 000 kronor i egen regi. Ersättning till fristående skolor skulle också kunna tillkomma.

Beloppen var kostnadsbedömningar för ett möjligt införande, inte pengar som beslutades eller avsattes.

Interpellationer och frågor

Interpellationer är frågor från ledamöter till ansvariga politiker. De kan leda till debatt, löften och politiska besked, men innebär normalt inte att kommunfullmäktige fattar ett nytt bindande beslut.

Café Swartz kan öppna i mindre skala under sommaren

Patrik Palm (M) frågade när en ny entreprenör ska finnas på plats i Café Swartz vid stadsbiblioteket.

Annette Sjöö (S) svarade att ett avtal var på väg att tecknas med en entreprenör. Ambitionen var att verksamheten skulle komma i gång i mindre skala under sommaren 2026 och vara fullt utbyggd mot slutet av året.

Det var ett politiskt svar om ambition och pågående avtal, inte ett separat fullmäktigebeslut.

Snöröjningen – bordlades

Tobias Holmbergs (V) interpellation om snöröjningen bordlades eftersom interpellanten inte närvarade.

Någon debatt hölls därför inte och interpellationen noterades inte som besvarad vid detta sammanträde.

Rektorernas förutsättningar och skolans ekonomi

Christel Andersson och Robert Nordman, båda Miljöpartiet, frågade om rektorernas förutsättningar, administrativa belastning och skolans ekonomiska uppdrag.

I svaret från utbildningsnämndens ordförande Louise Malmström (S) framhölls att den totala budgeten minskar när elevantalet sjunker, men att resurserna per elev enligt styrets syn inte har minskats.

Hon hänvisade också till en pågående organisationsöversyn och uppgav att omsättningen bland rektorer minskat från 14 procent 2023 till 6 procent. Uppgifterna framfördes som en del av det politiska svaret och innebär inte att fullmäktige fattade något nytt beslut om skolorganisationen.

Fördjupat samarbete med BUFFF

Robert Nordman (MP) frågade om kommunen är beredd att fördjupa samarbetet med BUFFF, som stödjer barn och unga med en förälder eller familjemedlem i fängelse.

Socialnämndens ordförande Alex Nejdemo (L) svarade att dialog redan hade inletts och att kommunen undersökte mer strukturerade former, exempelvis ett idéburet offentligt partnerskap.

Ambitionen var att frågan skulle kunna tas upp i socialnämnden inom kort. Något avtal eller finansieringsbeslut fattades inte av fullmäktige.

Förundersökningsbegränsning och ekonomisk utsatthet

Robert Nordman (MP) frågade om socialtjänsten märkt att personer som utsatts för ekonomiskt våld eller eftervåld fått sämre stöd när polis eller åklagare begränsat förundersökningar.

I svaret uppgavs att kommunens verksamheter inte hade sett någon tydlig försämring och att den löpande dialogen med polisen inte visade att den aktuella typen av ärenden generellt prioriterades bort.

Detta var kommunens och polisdialogens lägesbild, inte ett avgörande om hur enskilda rättsfall hanterats.

Skolhundar för elever med NPF och skolfrånvaro

Gunilla Hellberg (SD) frågade om skolhundar kan användas för att hjälpa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och problematisk skolfrånvaro.

Louise Malmström svarade att kommunen är positiv till att följa forskningen och utreda nya metoder.

En pilotverksamhet på en gymnasieskola för omkring åtta år sedan uppgavs ha haft positiv effekt på möjligheten att genomföra kuratorssamtal och viss effekt på närvaron de dagar hunden fanns på skolan.

Samtidigt lyftes allergier, hundrädsla och arbetsmiljöfrågor. Något beslut om att införa skolhundar fattades inte.

Kamerorna i trygghetspaketet

Sverigedemokraterna frågade hur kamerorna ska bevakas och om kommunen behöver anställa personal eller skapa ett särskilt kameracenter.

Svaret var att organisationen ännu inte var färdig. Kommunen behöver först välja platser, utreda juridik och integritet samt upphandla teknik och eventuella tjänster.

Interpellationen tydliggjorde därmed att de två miljoner kronor som avsatts till investeringar inte motsvarar en färdig teknisk och organisatorisk lösning.

Vildsvin på kommunens tallrikar

Christopher Jarnvall, Florian Aranda, Erik Johansson och Annelie Johansson, samtliga Sverigedemokrater, frågade om kommunen kan servera mer vildsvinskött i skolor och äldreomsorg.

I svaret uppgavs att vildsvinskött inte serverades i någon betydande omfattning. Det kan vara möjligt att lägga till produkter inom det befintliga grossistavtalet, men kommunen hade inte kartlagt tillgång, leveranssäkerhet eller kostnader.

Upphandlingslagstiftningen gör det svårt att reservera inköp för lokala aktörer, även om kommunen kan ställa generella krav på kvalitet och hållbarhet. Något nytt inköpsbeslut fattades inte.

Referenser vid kommunens rekryteringar

Patrik Palm (M) frågade hur kommunen arbetar med referenstagning och hur tidigare negativa erfarenheter av en vikarie eller anställd förs vidare inom organisationen.

I svaret uppgavs att kommunen normalt tar de referenser som kandidaten lämnar, men att rekryterande chef bestämmer vilken typ av referens som behövs.

När en person redan har eller tidigare har haft en anställning i Norrköpings kommun ska en tidigare intern chef tillfrågas. Inom vissa vikarieorganisationer sker också uppföljningar efter bestämda anställningstider och efter sommarperioder.

Interpellationen ledde inte till något beslut om nya kommungemensamma kontroller eller dokumentationskrav.

Planeringen för aktivitetskravet

Roger Eklund-Åkesson (M) frågade hur kommunen förberedde sig för det planerade statliga aktivitetskravet för personer med försörjningsstöd.

I svaret beskrevs en planering i tre faser och fyra typer av aktiviteter. Den slutliga lagstiftningen var vid mötestillfället ännu inte beslutad, vilket gjorde det svårt att fastställa exakt bemanning och kostnad.

Kommunen uppgav att omkring 600 personer deltog i kommunala arbetsmarknadsinsatser i februari 2026.

Av ungefär 2 100 personer med försörjningsstöd i oktober 2025 bedömdes omkring 970 kunna omfattas av ett aktivitetskrav, beroende på individuell arbetsförmåga och vilka undantag som beslutas. Cirka 55 procent uppskattades kunna undantas.

Siffrorna var preliminära planeringsuppgifter, inte ett beslut om vilka enskilda personer som ska omfattas.

Parkeringssituationen i Björkalund

Patrik Palm (M) frågade vad styret tänker göra åt bristen på parkeringsplatser i Björkalund.

I svaret framhölls att en yta som tidigare använts för parkering egentligen varit en etableringsyta under byggtiden och att permanent parkering där skulle kräva bygglov.

Kommunen hade anlagt parkeringsplatser och undersökte mark som skulle kunna användas av en kommersiell parkeringsaktör. Enligt svaret hade någon sådan aktör ännu inte visat tillräckligt intresse.

Fullmäktige beslutade inte att kommunen själv ska bygga eller driva en ny parkering.

Kontakt Norrköping och den föreslagna biblioteksflytten

Patrik Palm (M) frågade om planerna på att flytta Kontakt Norrköping till stadsbiblioteket.

I svaret redovisades att Kontakt Norrköping hade 41 medarbetare, jämfört med 25 när verksamheten startade 2019.

Verksamheten hanterade 157 410 ärenden under 2025. Omkring 48 procent uppgavs ha lösts direkt av Kontakt Norrköping. Den genomsnittliga telefonkön var omkring en minut och 80,5 procent av samtalen besvarades inom 120 sekunder.

Styret ansåg att det befintliga flyttförslaget behövde en betydligt mer omfattande analys av kostnader, lokalbehov, verksamhetens utveckling och påverkan på biblioteket.

Entrén i Rosen var redan planerad att byggas om och anpassas för Kontakt Norrköping. Något politiskt beslut om en flytt till biblioteket hade inte fattats.

Skolvalet 2026

Erik Johansson (SD) frågade hur kommunen arbetar för att fler grund- och gymnasieskolor ska delta i skolvalet inför det allmänna valet 2026.

I svaret uppgavs att rektorer och gymnasiechefer fått information och anmälningslänk och att kommunen uppmanat skolorna att delta.

Ett möte med de politiska ungdomsförbunden planerades också. Det är samtidigt respektive skolas ledning som organiserar deltagandet. Fullmäktige fattade inget beslut om att samtliga skolor måste genomföra skolval.

Övriga beslut och information i korthet

Kommunfullmäktige behandlade även följande:

• Andreas Bohlin (S) och Ingrid Cassel (M) utsågs till justerare. Justeringsdagen fastställdes till den 7 april.

• Ung Företagsamhet informerade om sin verksamhet. Organisationen uppgav bland annat att 751 gymnasieelever i Norrköping drev UF-företag under läsåret 2025–2026, motsvarande 38,4 procent av gymnasieeleverna.

• Kommunens näringslivsenhet informerade om Mötesplats Norrköping och de företagsbesök som skulle genomföras den 27 april. Erfarenheterna från föregående år handlade bland annat om kompetensbrist, upphandling, regelverk och behov av bättre återkoppling från kommunen.

• Björn Asserhed (L) entledigades som ersättare i kommunfullmäktige. Länsstyrelsen fick i uppgift att utse en ny ersättare.

• Ett antal fyllnadsval och entlediganden genomfördes i bland annat vård- och omsorgsnämnden, samhällsplaneringsnämnden, valnämnden och kompetensförsörjningsnämnden.

• Senad Mutic (L) utsågs till ledamot i vård- och omsorgsnämnden och Maria Josefsson (L) till ersättare.

• Torbjörn Alm (L) utsågs till ledamot i samhällsplaneringsnämnden och Johanna Hjalmarsson (L) till ersättare i valnämnden.

• Josefin Nyström (V) utsågs till ledamot i kompetensförsörjningsnämnden.

• Det anmäldes inga nya motioner.

• Inga rapporter lämnades under dagordningens avslutande rapportpunkt.

Vad betyder mötet för Norrköpingsborna?

För personer som har hemtjänst innebär beslutet ingen omedelbar förändring. Dagens utförare fortsätter tills avtalen avslutas och ett nytt system kan börja gälla.

På längre sikt kan antalet privata utförare och sättet att välja förändras. Kommunen kan få bättre kontroll över kontrakt, kvalitet och geografisk täckning, men en upphandling kan också innebära att vissa nuvarande företag inte får fortsätta och att omsorgstagare behöver välja om.

Det är först när upphandlingsmodellen presenteras som det går att bedöma hur verklig valfriheten blir, hur kontinuiteten påverkas och om mindre lokala utförare kan konkurrera.

Trygghetspaketet kan ge mer synliga åtgärder relativt snabbt: klotter som tas bort tidigare, bättre belysta gångstråk och fler ordningsvakter. Kamerorna kräver däremot ytterligare utredning och väcker frågor om både effektivitet, kostnader och personlig integritet.

Återremissen av energiplanen innebär att Norrköping tills vidare saknar de nya klimatmål som föreslogs för perioden fram till 2045. Fördelen är att fullmäktige ska få ett tydligare underlag om kostnader och tekniska begränsningar. Nackdelen är att beslutet och den fortsatta klimathandlingsplaneringen försenas.

Den nya taxan kan innebära högre kostnader för privatpersoner, företag och organisationer som begär ut större mängder handlingar digitalt. Rätten att läsa handlingar kostnadsfritt på plats kvarstår, liksom avgiftsfriheten för journalister.

För svårt sjuka äldre och deras anhöriga innebär mötet inte att en ny mellanvård införs. Frågan fortsätter att utredas, men osäkerheten kring regionens medverkan gör det oklart vilken konkret vårdform som kan bli verklighet i Norrköping.

Efter klubbans reflektion

Mötets två största konflikter visar olika syn på när ett beslutsunderlag är tillräckligt.

Energiplanen skickades tillbaka eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna ansåg att kostnader och tekniska begränsningar inte var tillräckligt utredda. I hemtjänstfrågan fattade fullmäktige samtidigt ett principiellt systembeslut trots att underlaget uttryckligen säger att ekonomiska scenarier och upphandlingsmodell återstår.

Det behöver inte vara motsägelsefullt att först välja politisk riktning och därefter utforma detaljerna. Men ju större påverkan ett beslut kan få på äldre människors vardag, personalens arbete och mindre företags framtid, desto viktigare blir det att kommunen tydligt redovisar vad som faktiskt är beslutat och vad som fortfarande är öppet.

Formuleringen om att omsorgstagarna ska få välja mellan kommunal och privat verksamhet låter tydlig. Den säger däremot inget om hur många privata alternativ som kommer att finnas, hur geografiska områden ska fördelas eller om den som är nöjd med sin nuvarande utförare kan behålla den.

Trygghetspaketet visar att samtliga partier kan enas när ett problem upplevs som akut. Men enigheten gäller än så länge främst budget och åtgärdsrubriker. Särskilt kameradelen behöver följas upp så att ord som realtidsövervakning, strategiska platser och kameracenter översätts till en begriplig plan med tydligt ansvar, kostnad och integritetsskydd.

Motionen om mellanvård illustrerar samtidigt problemet med att kalla ett förslag tillgodosett när den lösning som beslutsunderlaget hänvisar till har blivit osäkrare. Kommunen fortsätter arbeta med frågan, men någon ny vårdform finns inte och en viktig dialog med regionen uppgavs stå stilla.

Revisionens kritik mot kompetensförsörjningen riskerar också att hamna i skymundan när fullmäktige endast noterar rapporten. Brist på personal, kompetens och långsiktig planering påverkar i praktiken möjligheten att genomföra nästan alla andra politiska beslut – från hemtjänst och skola till trygghetsarbete och klimatåtgärder.

Frågor att följa framöver

1. Vilken upphandlingsmodell väljer kommunen för hemtjänsten, och hur många privata utförare ska kunna få kontrakt?

2. När sägs dagens LOV-avtal upp, när annonseras upphandlingen och när beräknas det nya systemet börja gälla?

3. Hur säkerställs kontinuiteten för omsorgstagare vars nuvarande utförare inte vinner kontrakt?

4. Vilka övergångs-, administrations- och upphandlingskostnader beräknas förändringen av hemtjänsten medföra?

5. Hur påverkas mindre och lokala hemtjänstföretag av de krav och geografiska områden som kommunen väljer?

6. Var placeras trygghetspaketets kameror, hur ska de bevakas och vad blir den totala kostnaden för teknik, drift och personal?

7. Vilka ekonomiska och tekniska konsekvenser visar den kompletterade analysen av energiplanen, och ändras målen innan ärendet återkommer?

8. Vilka konkreta åtgärder vidtar kommunstyrelsen efter revisionens kritik mot kompetensförsörjningen, och när ska de följas upp?

9. Vilken vårdform kan kommunen och Region Östergötland enas om för svårt sjuka äldre om närvårdsplatser inte blir aktuella i Norrköping?

10. Hur påverkar den nya taxan antalet utlämnade digitala handlingar och kommunens möjligheter att erbjuda snabb och enkel insyn?

11. När tecknas avtalet om Café Swartz, och öppnar verksamheten enligt ambitionen under sommaren 2026?

12. Kommer förslaget om att flytta Kontakt Norrköping till stadsbiblioteket tillbaka, och vilka kostnader och verksamhetskonsekvenser redovisas då?

Källor och metod

Sammanfattningen bygger på Norrköpings kommuns webbsändning, automatiska transkribering, sammanträdeshandlingar och tillgängliga protokollsutdrag.

• Kommunfullmäktiges webbsändning

• Dagordning och sammanträdeshandlingar

• Protokoll och protokollsutdrag

• Direktlänk till beslutet om LOV och LOU i hemtjänsten

Webbsändningen och den officiella mötessidan har kontrollerats mot kommunens publicerade material.

AI har använts för att gå igenom materialet, identifiera viktiga frågor, jämföra politiska förslag och ta fram utkast till sammanfattningen. Den slutliga texten har granskats och redigerats före publicering.

Efter klubban gör inte anspråk på att återge varje anförande eller detalj från sammanträdet. Syftet är att ge en saklig och begriplig överblick över de viktigaste besluten och politiska skiljelinjerna.

Både AI och automatiska transkriberingar kan innehålla fel. Upptäcker du ett sakfel eller en viktig uppgift som saknas är du välkommen att höra av dig. Rättelser publiceras öppet.

---

Vill du läsa nästa sammanfattning?

Efter klubban sammanfattar besluten, konflikterna och frågorna som behöver följas upp i Norrköpings kommunpolitik.

Prenumerera kostnadsfritt eller dela artikeln med någon som vill följa lokalpolitiken utan att se hela sammanträdet.